Dikt via Per Beronius; Erfarenheten danar, 14 juni, 2017

Ämne: Erfarenheten danar
Det är dags att börja om på nytt, denna gång
på ruta ett, där vi alla, hela mänskligheten
i evinnerliga tider stått och stampat.
Utan att komma ett pinnhål vidare
på återresan mot Himmelriket
på Jorden.
Det vi av övermod lämnade
för att klara oss på egen hand
med det lilla barnets ord, “kan själv”.
Av hybris, övermodet, lät vi oss fångas
varför blev det så här, varför lät vi oss så
in på nakna kroppen grundluras.
Här ett parentetiskt, påminnelsens tillägg
“älska dina fiender, ty de är dina lärare”.
Inget händer, av det
vi kallar tillfälligheter, eller slump.
Hur började detta spektakel för oss alla
som levde i den bästa av världar.
Guds Paradis på Jorden
där lejonen och fåren i endräkt
bredvid varandra vandrade, på denna
underskönt vackra planet.
Jorden, Moder Gaia, som gav oss allt
det vi behöver, och mer därtill.
Det räcker med ett kort svar, egot
fick fäste i vårt sinne, med dess konsekvenser.
Rädslan för oss själva, att inte duga
räcka till, rädslan för varandra, kärleken
den ovillkorliga, satt på undantag.
Men ändå, med detta sagt
inget ont, utan att det har något gott med sig.
Erfarenheter i legio blev oss givna
i ett rike där osämja och stridigheter
hör vardagen till.
Erfarenheter, inte alltid från smärta befriade
till dess vi började betrakta dessa som normalitet
droppen urholkar stenen.
Men inget för evigt består, till slut
fick vi, av dessa satansverserna nog.
Fångade av eftertankens kranka blekhet
började fundera, varför blev det så här, där vi alla
är förlorare, ingen enda vinnare.
Helt mirakulöst, hur än det nu gick till
på ett upprört hav, där det stormade rejält.
Fick rorsman att vrida på rorkulten
fartyget vände helt om, med destination
Himmelriket på Jorden.
En aha-upplevelse
med de klassiska orden given
“sent skall syndaren vakna”.
*  *  *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
———————————————————————–

You may also like...