Dikt via Per Beronius, Kvantsprånget, till ursprunget åter, 16 augusti, 2017
Kvantsprånget, till ursprunget åter
3D-världen kaputt, har skåpat ut sig själv, återvändo
till det som varit en omöjlighet, det har med råge
och mer därtill gjort sitt.
I dessa dagar, vid gränsen till Tusenårsriket
har en uppvaknande mänsklighet, mycket att se fram emot
men först lite historik att ta med i bagaget.
Efter ett tidlöst Stjärnornas krig
gick Jorden, vår moder Gaia in i ett mörkrets mörker
och där har vi tillbragt våra otaliga fysiska liv
där de mörka proselyterna.
Genom list och försåt, slirat på kopplingen
lagt beslag på herraväldet, ett ord som avslöjar sig självt.
Det är herrarna, gubevars, som hållit i taktpinnen
pekat med hela handen.
De senaste 13000 åren, varit en skandal utan like
här saknas ord för beskrivning, vart tog kvinnorna vägen?
Många haft tillfälle att säga sitt
men tystnadens feghet monumental
tig, håll tyst, så får du socker, fegheten i sin prydno
sig ej förnekar.
Bäst att rädda sitt eget skinn, dom andra
får klara sig själva, så gott dom kan, ett tydligt
bildlikt exempel, som säger mer än tusenden ord.
I ett uppslagsverk, av det större formatet
finns det otaliga foton på män och kvinnor
som haft viktiga uppdrag under tidens gång.
Porträtt av män i legio
Interfolierat, inflikat, ett och annat kvinnoporträtt.
Bilden avslöjar mer än tusenden ord, bilder
som återspeglar tillståndet på Jorden.
Men i dessa nådens dagar har något hänt
balansen oemotståndligt på väg åter
obalansen haft mer än väl
av sin utmätta tid.
Det om detta för denna gång, 3D-världen gjort sitt
en gång och för alla kaputt, må den för evigt vila
i sin salighetens frid.
* * *
Av Per Beronius, från den eteriska världen mottaget.
———————————————————————–