Dikt av Per Beronius

Tema: En ny ton, en ny vibration

Den violetta flamman
Den som helar och läker själens sår
Oemotståndligt tar sig in på djupet
Av människans sinne

Efter eoner av väntan
Är något efterlängtat nytt på väg att manifesteras
På vår älskade Moder Jord

Den ständigt fallande droppen banar väg
Urholkar stenen

En ny ton
Ersätter konfrontationens vibration

Eftertankens eftertänksamhet
Suddar ut de hårda orden

Vad var det som hände
När vågorna svallade som värst

Vad var det som hände
När egot urskillningslöst tilläts härja
På vår planet

Eftertanken gjuter olja på vågorna
Som kommer till ro
Samtalstonen mjuknar

Människan börjar lyssna, till sin egen inre Gudomliga röst
Ett steg i sänder vaknar vi upp ur marans dröm
Som hållit oss fjättrade till händer och fötter
I evinnerliga tider

Inser välsignelsen av att tänka efter före
Det fungerar inte längre, med ryggen
Mot framtiden vänd vandra in

Minnet av Mästarens ord
Till ytan lyfts upp

Älska din nästa, så som dig själv
Enhetstänkandet tar plats på vår Jord

Människan med sig själv försonas
Spelet går mot sitt definitiva slut
Mörkret lämnar arenan

En påminnelse om de klassiska orden
Mörkrets makt är vanskligt och kort, dör likt en stormvind
I öknen bort

Outsläcklig
Den violetta flamman

* * *
Mottagen av Per Beronius
———————————————-