Dikt av Per Beronius
Tema: Evolutionens oemotståndliga framsteg
Himlen på väg till Jorden åter
I detta folkvandringarnas tidevarv där tillvaron är fylld av dramatik
Av ett slag som det mänskliga ögat aldrig tidigare bevittnat
På Gaia, denna evolutionens experimentstation
Den som i en länge sedan förfluten tid
Kämpade för sin överlevnad i Universums väldiga rymd
Rop på hjälp skickade ut, när krisen var stor
Undergången nära
En undsättningsexpedition skickades ut
Och domedagsprofeterna, dessa mörkrets hantlangare, tog fel
Dessa subversiva sovande krafter, som utan framgång de dagar som än idag är
Utan betänkligheter fortsätter sitt mörka spel
De har haft sin utmätta tid, utan att detta förstå, men nu råder den nya tiden
Jordens uppstigning mot högre medvetandets nivåer är försäkrad, har tagit fart och det rejält
Något som blott den djupt sovande vägrar att ta till sig
Av en inrotad rädsla för det okända nya
En gång och för alla avlägsnar mänskligheten de mörkas bojor
Det kosmiska oemotståndligt upplyftande ljuset
Skickas till Jorden ut i kraftfulla kaskader, som rör om rejält i vår fysiska farkost
Sätter i kroppen, sina väl kända spår
När varje cell genomgår sin metamorfos, från sin föråldrade kolbaserade form
Till sin kristallina nya, den som har förmågan att det högfrekvent vibrerande ljuset absorbera
Det som tränger sig in i mörkrets varje minsta skrymsle
Rensar upp i bråten, mörka minnen och allt som inte hör ljuset till
Ej en ej smärtfri process, som mången i dessa dagar med behärskning noterar
Mörkret har gjort sitt, i återvändsgränden vid vägens ände rådvill står
Utan att förstå hur komma vidare
Skall aldrig mer tillåtas fortsätta sitt subversiva spel på Jorden
Universum har en gång och för alla sagt nej till denna typ av oacceptabelt beteende
Som inte tillför något nytt till evolutionen, blott smärta skapar
Här i all välmening från ovan ett litet råd till var och en
Som kläms mellan det materiellas sköldar
Byt spår, släpp kontrollen, den som av rädslan är skapad
Lyckan kan inte för penningar köpas, pengar kommer aldrig mer göra någon skillnad
De har en gång och för alla gjort sitt, skördat sina offer
Välj tillitens välsignelser att allt som händer oss har en mening, är gott
Gud lämnar aldrig något av sina barn åt sitt öde
Livet ej menat i armod levas
Livet av Gud är tänkt att vara ett glädjens äventyr
Och så kommer det att bli när stormen bedarrat
Svallvågorna lagt sig, kommit till ro i den stilla lagunen
Änglarna spelar på sin Gudomliga harpa, unisont sjunger sin Himmelska sång
Mänskligheten en gång och för alla tvångströjan tar av
Tar varandra i hand i en kärlekens ring hela Jordens rund omkring
Allt som var är ej mer, har gjort sitt, till återvinningen förpassat
Förlåtet, glömt, det förflutnas prövningar bakom sig lämnat
Nu är det Den Nya Tiden som gäller och inget annat
Mänskligheten samfällt med högburet huvud
En gång och för alla in i framtiden vandrar
* * *
Mottagen av Per Beronius
——————————————————
