Dikt via Per Beronius, Den nya veckan med sin god morgons provokation, 26 februari, 2018
Ämne: Den nya veckan med sin god morgons provokation
Meddelande:
Människans verklighet
ett hokus pokus, som inte har något det minsta
med den verkliga verkligheten
att göra.
Utan att något det minsta förstå
i cirkel vi vandrar, varv efter varv, utan att
komma ett tuppfjät vidare.
Och så har det varit
sedan vi av mänskligt oförstånd
åt av den förbjudna frukten.
Och nu är vi där vi är, står där vi står
med ett knippe frågetecken i famnen.
Hur komma vidare, på livets smala stig
mot Himmelriket åter.
En gåta att lösa
av alla och envar, på sin egen kammare
innan vi kommer vidare
på livets uppförsbacke.
Den som varken har början
eller slut.
Med detta sagt, ett litet tips
sluta upp att söka utåt, där platt intet
står att finna, förutom
illusionens dimma.
Att tro, är att tro
att veta, är att veta, och aldrig
skall dessa båda udda väsen mötas.
* * *
Detta epos, från den eteriska världen
av Per Beronius mottaget.
______________________________
__________________________________________________
Samvete, samlat vetande, det vetande, de erfarenheter, under
alla våra existenser vi samlat in lagrat i ett bibliotek, när vi stillar
sinnet, uppmärksamt lyssnar inåt, detta samlade vetande, detta
bibliotek, för oss blir tillgängligt, varför ej använda denna bank
av kunskap, denna bank av erfarenhet, under alla våra
existenser, vi så mödosamt samlat in, lagrat i ett för oss
tillgängligt bibliotek, valet är vårt eget att från detta
avstå, eller att lyssna till vårt samlade vetandes
röst, vårt samvetes röst.
Denna dikt hämtad ur boken
Spårljus, Del 3, Evigheten
Utgiven 2005.
__________________________________________________