Dikt via Per Beronius, Ljuset evigt, mörkret förgängligt, 27 mars, 2018
Ämne: Ljuset evigt, mörkret förgängligt.
Meddelande:
Det kom, ett kärlekens budskap, från ovan
en vårens dag, där vintern, för denna gång gjort sitt
livet sig visar, från sin allra bästa, ljusa sida.
Vårsolen skickar, sitt kärlekens behagliga ljus
till alla och envar, ingen nämnd
ingen glömd.
Det kom, som en påminnelse
en föråldrad mörkerstyrd värld, kapitulerat
en gång och för alla gjort sitt.
Kärlekens ljus på Jorden
för evigt, återtagit sin rättmätiga plats.
Den nya, tidlösa tiden
Tusenårsriket, med sin fortsättning
kommit för att stanna.
Vad annat att göra
än sjunga och vara glad
människan har mycket av det goda
att se fram emot.
I fortsättningen
kommer varje människa, som så väljer
för var dag som går, vara minst en dag yngre.
Det vi kallar åldrande
en mörkerkrafternas myt
vi blir det vi tänker.
Livet enkelt
när vi inte helt i onödan
krånglar det till.
När vi tar till oss
det som av Skaparen i begynnelsen
var tänkt och menat.
På djupet tagit till oss
omöjligt för mörkrets demoner
att kärlekens ljus släcka ut.
En påminnelse från Himmelriket
om livets eviga fortbestånd.
* * *
Detta epos, av Per Beronius, från det
där ovan mottaget, i akt och mening
att spridas vidare.
_______________________________
__________________________________________________
Jag vandrar på Jorden, jag ser mig omkring, upplever naturen
och dess skönhet, men nu måste, en fråga jag ställa mig själv
ser jag ock den människa, jag möter på min väg, ty jag vet, att
utan att bli sedd, kan vandringen på Jorden, bliva mycket svår
som förälder vill jag nu ock, en fråga ställa till mig själv, ser jag
mitt barn, ser jag mitt barn med hjärtat, eller betraktar jag, mitt
barn, blott och bart, med mina jordiska ögon, om så jag gör en
bön jag ber, hjälp mig, ur sömnen vakna, att mitt ansvar, jag
må ta, och när jag vaknat, lär mig då att mitt barn med hjärtat
se, och inte nog med det, jag måste mig förvissa, att mitt barn
förstår, att jag det ser, ty för framtiden, kan detta, för mitt barn
vara skillnaden mellan väl och ve, ty varje barns
första och största önskan, är att bli sett.
Denna dikt hämtad ur boken
Spårljus Del 2 Människan
Utgiven 2004.
__________________________________________________