Dikt via Per Beronius; Spelet för galleriet, 4 september, 2017
Spelet för galleriet
Om än, i åminnelse av Hiroshima och Nagasaki
leker makthavarna på Jorden fortfarande med elden.
Gud gav mänskligheten den största gåva
människan kan få.
En grönskande planet, en diamantens pärla
i ett Universums oändliga rymd.
Men, som världsläget ser ut i dessa dagar
var detta uppenbarligen inte nog
mycket, vill ha mer.
Egot sig ej förnekar, skåpar ut sig självt
vad gör vi åt detta dilemma, något annat
än börja med oss själva.
Hur tänker vi
vad gör vi, hur bemöter vi
och behandlar våra systrar och bröder
med kärlek och respekt
eller med vad.
Vad annat
kan den enstaka människan göra
än tänka kärleksfullt, okonventionellt nytt.
Rädslan, har inget det minsta
att kärleken sätta emot.
Det lilla i det stora, det stora i det lilla
misströsta inte.
Loppet är inte kört
om än tidvis, så det kan se ut.
Vad kan väl vara viktigare
än att sluta fred med sig själv
hålla egot i strama tyglars
tukt och förmaning.
Illusionen har inget
den 5-dimensionella verkligheten
att sätta emot.
Om än, i dessa de yttersta dagar
det är bråttom, är det inte för sent
till full medvetenhet vakna upp.
Det är vi alla och envar som väljer
valet vårt eget, kärlek eller rädsla
endera av dessa båda motpoler.
Minns också, vid skarpt läge
kommer med största sannolikhet
kärnvapnen från ovan desarmeras.
Hoten inget annat
än ett genomskådat spel
för galleriet.
* * *
Av Per Beronius, från den eteriska världen mottaget
———————————————————————–
