Dikt via Per Beronius; Valrörelsens rundgång, 9 september, 2018

Ämne: Valrörelsens rundgång.
Meddelande:
Några tankar, efter en så kallad valrörelse
i ett nordligt land, nära den norra polen.
Det finns inget, vi eller dom andra
vi är alla en och densamma, men illusionen, synen förvränger
så till den milda grad, att vi låter oss luras av satan själv
i egen hög person.
Hur gör vi oss av, med detta dilemma
där allt, vart fjärde år sig repeterar till leda.
Människan, sig ägnar åt verbala strider
kärlekens budskap bortglömd.
Ett litet tips, ur denna tankens fångenskap låta sig befrias
upphöra, sluta upp att lyssna utåt, där intet
av den verkliga verkligheten står att finna
förutom illusionens dimlandskap.
Så vad annat, att ägna sig åt
än lyssna inåt, till Hjärtats försonliga, tystlåtna, mjuka röst.
När vi kommit till denna förståelsens punkt
då har insikten, hunnit vårt ego ifatt.
Då har vi till medvetenhet uppvaknade insett
vi är inte vi, och dom andra, vi är alla, ett kärlekens
en och densamma, då har vi kommit ett tuppfjät vidare
på resan till Edens Lustgård åter.
Den, vi av oförstånd lämnade
i en evighetens gången tid, då är vi mogna att skrota allt
som hör den så kallade valrörelsen till.
Kärleken, skönheten och sanningen, låter allt till ETT, sig återförena.
det enkla det svåra, och varför det.
Än en gång, ett litet tips, lyssna inåt
till Hjärtats försynta men tydliga röst.
En gång och för alla, skrota det yttre käbblet, det
som blott hör illusionens dimridåer till.
*  *  *

You may also like...