Dikt via Per Beronius, Varandets mysterieskola, 18 maj, 2018

Ämne: Varandets mysterieskola
Meddelande:
Vårvindar friska
svävar i luften fritt, av glädje att finnas till
osynliga, men ändå, för det tredje ögat synliga
det som ser allt, även det, för
det mänskliga ögat osynliga.
Existensen, varandet, jordelivet
en Gudagiven nådegåva, att väl ta om hand.
Livet, med sina oräkneliga facetter
i färgernas hela spektrum, från rött till violett
tonerna, från bas till diskant.
Livsmysteriet, en gåva
som får oss att fundera, hur kom detta livet till
denna, den udda, säregna, mystiska mysterieskola
som får oss på djupet att börja fundera
på än det ena, än det andra.
Varifrån kommer vi
vart är vi på väg, varför och hur
varifrån och varthän.
Frågor i all oändlighet, svar förutan
utan början, utan slut, frågor vi må ställa
utan förhoppning att få svar, men ändå.
Ett, med visshet vi vet
nyfikenhet, en ofrånkomlig nödvändighet
för livets fortbestånd, i denna varandets
mysterieskola.
Ord satta på pränt
på den alltid välkomnande ”stocken”
vid toppen, av den underskönt vackra dalgången.
Där nordan i lekhumör, rufsar till håret
leker på sitt eget unika vis, i vetskap.
Det behövs så lite, av kärlekens attribut
för att skapa så oändligt mycket.
Inspiration, ingivelse, hänryckning
skaparanda.
Absoluta nödvändigheter
för livets fortbestånd.
*  *  *

You may also like...