Vägen den smala eller breda – Dikt via Per Beronius, 13 november

Tema:
Vägen den smala eller breda, den som i sinom tid
Okänt när, till tidlöshetens evighet leder

Alla är vi ett, var människa på Jordens rund, en och densamma
Något med visshet vi skall veta, när vi tillfullo lärt oss att genomskåda
Se igenom illusionens dimlandskap, från nord till syn, från öst till väst
Från det där ovan, till det där nedan

Ingen bättre än någon annan, ingen sämre än sin syster eller bror
Så vad är det då, som håller oss skilda åt, förutom själens materiella hölje
Den förgängliga fysiska kroppen

Den farkost som är av nöden
När vi skall fullgöra det uppdrag på Jorden
Så som i vårt livets kontrakt, med sirliga gyllene bokstäver
På pränt står skrivet

Där vi oss befinner
I den tredje dimensionens tröga materiella värld
Med det själens och prövningarnas ok, vi självmant lagt på våra axlar
Under denna evolutionära lärornas resa

Hur väljer vi att använda verktyget
Det Gudagivna fria viljans nådegåva, den heliga
Det enda som skiljer oss åt

Människans fria vilja
Låter oss välja livsväg, såväl som takt och ton
När vi med stöd av vandringsstaven i vår tillsynes enslighet
Färdas mot evolutionens allt högre höjder

Mot det, för det mänskliga ögat osynliga eteriska
Det som i stjärnornas ljus har sin boning

Det enda med visshet vi vet om det vi kallar framtid
I en evighetens välsignade stund, okänt när

Skall vi med vårt tredje öga öppnat
Åter vara synligt förenade med våra systrar och bröder
Även ensamvandringen har sina gränser

Det enda med visshet vi vet, om detta evolutionens spel
Kärleken, med sin följeslagare, skönheten och sanningen, allt annat överordnad
Kärleken den, som allt till en enhet binder samman

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
——————————————-