Dikt via Per Beronius, 23 maj

Tema: Kärleken kan göra allt, förutom att ge upp

Ljusarbetarkollektivet, ett ihärdigt
Tålmodigt släkte, som systematiskt, osjälviskt
Arbetar för kärlekens, skönhetens, och sanningens hegemoni
På Jorden

Denna planet
I utkanten av Vintergatan, under årtusenden
Så grymt sargade, från den kosmiska gemenskapen utstötta

Ljusarbetarkollektivet undantagslöst arbetar
För hela mänsklighetens väl och ve, och för vår älskade
Och vördade Moder Gaia, dygnets alla 24 timmar

Om dagen, i sitt själens tempel, den fysiska kroppen
Under natten, i den eteriska rymden, från tyngdkraften
Totalbefriad

Resan har varit lång, mångtusenden åren lång
Tillsynes utan slut

En prövningarnas prövning, bortom ordens beskrivning
Och det kan inte uteslutas, att en eller annan i ljusarbetarkollektivet
Kan känna sig en liten aning sliten, efter alla strider
Mot de mörka hattarnas demoner

En självupplevd, själslig trötthet
Men, med detta sagt go vänner, detta är absolut inget
Att bekymra sig över

Om och när, det så behövs
Av en egen gårdagens nyligen timad, kristallklart tydlig erfarenhet
Den intensivt självupplevda, när det var nära att något
Osagt vad, var på väg att gå helt över styr

Bortom tvivlens alla tvivel
Av denna udda egenupplevda händelse övertygad, jag vet
Det finns en reservutgång, som alltid
Välkomnande öppen står

Änglavärlden ser allt, vad som än händer i Jordens
Varje minsta skrymsle och vrå, där inget mörker
Kan gömma sig undan i försåtens
Dimlandskap

Med absolut visshet
Vet Änglarnas räddande värld, hur det står till, hur det är fatt
Från mikro till makronivå

Med sina argusögon ser allt, vad som än
I Jordens inre och på ytan försiggår

Vet allt, hör allt, griper in utan varsel
Gör, vad som än behöver göras, för att förhindra
Skeppet att fastna i sandbankens
Fångenskap

De mörka hattarna har sig själva gruvligt bedragit
Om de lever i den tron, att de någon enda
Av ljusets företrädare skall kunna slå
Ur brädet

Detta är en omöjlighet
Var människa har i dessa kritiska dagar
På tröskeln till Tusenårsriket
Fått ett förstärkt skydd

En Skydds-Älva
Min egen välsignat tilldelade, jag kallar henne Arabella
Som nyligen, på order från högre ort, blivit omlokaliserad
Fått nya uppgifter i den kosmiska rymden

Numera arbetar intimt samman
Med en, var människas Skydds-Ängel

Så vad som än händer
Vad som än på arenan låter sig uppdagas
Kära ljusets systrar och bröder

Ett litet
I all anspråkslöshet oförmätet råd
Fortsätt framåt som hittills, ingen mening
Att ändra på ett vinnande lag, och allt kommer att bli
Så som det, av Moder/Fader Gud
Är tänkt och menat

Ljuset har en gång och för alla tagit hem spelet
Segern vår gemensamma, inga alternativ står tillbuds

Inget annat på agendan
Inget annat är möjligt, de mörka hattarna
Har platt intet att ljuskrafterna
Sätta emot

Om de fortsätter att leva
I den vanföreställningens tron, kommer de
Förr eller senare, skjuta sig själva i foten

För att därefter
På ett nanosekundens ögonblick förpassas
Till någon annan planet, i den kosmiska rymden

Där de skall få möta sina gelikar
Med hull och hår möta
Sig själva

Så vad, som än i den fysiska världen
I det yttre, tillsynes sig utspelar

Sjung och var glad
Det hjälper mer än väl, det är nog

Morgondagen, med sin, den violetta flammans
Kärlekens, skönhetens och sanningens oemotståndliga ljus
Är till Jorden kommen, med ett löfte, att här för evigt förbli
Inget annat alternativ på dagordningen står till buds

Men här, ett litet extra sista minutens tillägg
Droppen urholkar stenen

Bortom tvivlens alla tvivel, tanken oemotståndlig
Skapar vad än den vill

Äntligen, har teknikalitetens och elektronikens avarter offentligt
Blivit synliggjorda, inte en minut för tidigt, och i detta sammanhang
Inte minst mobiltelefonen, den har sitt absoluta berättigande
Så intet ont om den i sig själv, men den har missbrukats
Å det grövsta

Blivit till något, allt annat helt överskuggande
Ett tidsfördriv, i illusionens
Dimlandskap

*  *  *

Mottaget av Per Beronius
——————————————————