Dikt via Per Beronius, 30 januari

Tema:
Gudomligt enhetstänkande
————————————————–

Jag har en dröm
En dröm, där allt till en enhet hålls samman
Av kärleken, den ovillkorliga

Där allt är ett och densamma med alla andra
Där ingen åtskillnad är, där kärlek är det enda, som är
Rädslan, den som separerar, splittrar, ett vagt minne blott
Från den mångtusenåriga tid där mörkret
Hade herraväldet över Jorden
Ljuset satt på undantag

Hur skapar vi gemensamt denna ljusets värld
Det är inte svårt, när vi förstått, vi är alla en del av något större
Något Helighetens större, där allt är en och densamma
Där ingen åtskillnad är, åtskillnad ett ord
Och inget annat

Jag har en dröm
Där allt är så som det var i begynnelsen
När Gud uttalade orden, varde ljus
Och ljuset blev till

Låt oss alla och envar bli till en ljusets företrädare
När så vi gör omskapar vi oss själva, allt till en enhet
På ett tidlöshetens ögonblick svetsas samman
Så som det var i begynnelsen
När Gud uttalade orden
Varde ljus

Det är vi alla och envar
Som har ansvaret att denna dröm till verklighet förvandla
Svårare än så är det inte, när vi börjar med oss själva
Ty det är där, som allt har sin början

Jag har en dröm
Att vi alla och envar, denna dröm till verklighet
Omvandlar

När vi ger kärlek åt varandra
Ger vi samtidigt kärlek åt oss själva, då skall allt bli
Så som det i begynnelsen av Gud
Var tänkt och menat

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
—————————————————–