Dikt via Per Beronius, 4 oktober

Tema: Reinkarnation

Vad är Jorden
Vår älskade och vördade Moder Gaia
Något annat, än ett Universums Universitet

Människan, en extremt modig Själ
Som gång efter annan, valt att låta sig återfödas
I det lilla barnets skepnad

Reinkarnera på Jorden, och detta
Sedan urminnes tider

Jorden, Moder Gaia, den blå planeten
Ett epitet hon tilldelats, då hon är
En vatten-planet

Där himlen den blå, sig speglar i havets
Spegelblanka yta

Varför har människan valt
Efter Själens utveckling i den eteriska världen
Den vi må kalla Himmelriket

Gång efter annan vända till Jorden åter
I en tillsynes evighetens rundgång

Måhända det är så
På denna underskönt vackra planet
Denna pärla i den universella rymden

Människan utvecklas på ett sätt, som inte är möjligt
På andra planeter, en spekulation
Må det så vara

Livet på Jorden
Ett oförutsägbart äventyr av högsta dignitet

Där vi använder tonskalans hela register
Från det mörkaste mörkret, till det ljusaste ljuset
Från bas till diskant

Färgernas hela spektrum, från rött till violett
Så som det i Regnbågen sig uppdagar

Inget förutsägbart, allt oförutsägbart
Ett äventyrens äventyr

Stundom en balansgång på den slaka linan
Ovan avgrundsdjupet

Finns det någon
Som detta, har något det minsta
Att sätta emot

Jorden
Ett Universums Universitet
Med sina extremt höga inträdeskrav

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
————————————