Dikt via Per Beronius, 6 november

Tema: Frihet är det bästa ting, människans fria vilja okränkbar

Evolutionens mystik
Gryningstimme, skymningsljus, natt och dag
Vakenhet och sömn

Ekorrhjulet roterar, dagar varandra följer
I en evighetens kavalkad, nätter likaså, cirkeln har ingen början
Saknar slut

Rundgången fortsätter, och till vad nytta
Frågor vi ställer utan att få svar, tålamod en dygd
Till vad är allt detta menat

“Och ändå rör hon sig”
I en stilla uppvaknandets stund där vi insett, Jorden är ej platt
Hon är rund

Ännu ett evolutionens framsteg
Där vi sitter runt lägerelden och filosoferar
Och detta inte särskilt länge sen

Vi behöver inte längre rädas
Att falla över kanten ner i avgrundens djup

Varför är vi på Jorden
Eviga frågor utan slut, vad annat står oss till buds än fortsätta
Så som vi har börjat, livsgåtan gäckar

När svaret till en fråga på ytan sig parkerar
Dyker nästa upp, så som ut ingenting fött, livsgåtan underfundig
Den kommer vi inte undan, hur än vi oss vrider och vänder

Det enda med visshet vi vet
Hur än livet sig ter måste det gå vidare
I den ena formen eller i någon annan

Någonstans i annalerna satt på pränt
Den som söker skall finna

Minns också
Och detta är fundamentalt i livets spel
Den fria viljan av Moder/Fader Gud människan given
Kan ingen sätta sig över

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
—————————————–