Dikt via Per Beronius; Valet vårt eget,
Ämne: Valet vårt eget.
Meddelande:
Ett fåtal ord, som trängt sig djupt in i de mänsklig sinnet
“Det är som mörkast, innan gryningens timme”, och varför
är det så, här finns inget givet svar till buds, bara att
konstatera, så det är, och inget mer med det.
Sedan urminnes tider, har mänskligheten levt på en mörk planet,
men i dessa dagar fått nog och mer därtill, det går inte längre
att fortsätta, så som sedan urminnes tider.
I dessa dagar, ett ultimatum givet, leva på det sätt, som av
Moder/Fader Gud i begynnelsen var menat, eller fortsätta, så
som sedan urminnes tider, med konsekvensen, bara att
packa ihop, försvinna ifrån Jordens yta, även tålamodet
har sina gränser, en tankeställare så god som någon.
Det är vi alla och envar, som väljer vårt framtida öde
men ändå, med detta sagt, bara att acceptera
det är som mörkast innan gryningstimmen.
* * *