Dikt via Per Beronius; En ny världsbild, 18 april, 2017
Ämne: En ny världsbild tonar fram
En Stjärna föds på en kolsvart himmel
en Stjärna ingen annan lik, kommer med hopp
om bättre tider i en värld, där människan prövats
till hennes yttersta gräns.
Från dag till dag, månad till månad, år till år
i en tillsynes evig räcka.
Du Stjärna på himlen, den kolsvarta där ovan
med visshet jag vet, du kommer med ett budskap
till var människa på Jordens rund.
Berätta utan omsvep, berätta, jag vill veta
vilket budskap du bär med dig i ditt sköte.
Stjärnan svarar, med sina otvetydigt tydliga ord
du behöver inte fråga, du vet, i ditt innersta inres rum
finns svaren på dina mångfaldens frågor förborgade.
Be och du skall få, och svaren på alla dina frågor
skall bli dig givna, kärleken, rädslans motpol
allt annat överordnad.
Kärleken, den som allt i Universum
till en helhetens enhet binder samman.
Tänk kärleksfullt i varje stund
lämna rädslan en gång och för alla åt sitt öde därhän.
Och du skall aldrig mer behöva husvill vara
Änglavärlden kommer till dig, med allt du behöver.
Allt det svåra som varit, under dina otaliga jordeliv
skall på ett ögonblick vara ett minne blott
som tynar bort.
Till din ursprungliga fulla medvetenhet uppvaknad
för evigt, av ovillkorlig kärlek omgiven, leva.
Aldrig mer behöva hungra och törsta
leva, så som det i begynnelsen av Gud var menat.
Innan du revolterade
gav dig ut på din egen äventyrsresa på jungfrulig mark
i okänt land, ett högt pris fick betala.
Människan en äventyrslysten själ, till Guds avbild skapad
prövningar danar, evolutionen evig, en ny världsbild
tonar så sakteliga fram.
Om den nya världen, skall vi inget veta
så det av Gud är menat.
Människan, med sin Gudomligt fria vilja given
låter sig inte styras.
Det som varit har varit
ingen repetition på agendan, en ny världsbild
om vilken på förhand inget vi skall veta
så sakteliga tonar fram.
Efter den evighetslånga resan
på okänd mark.
* * *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
———————————————————————-