Moder Maria via Pamela Kribbe, 12 oktober 2024

 

 

Moder Maria via Pamela Kribbe

12 oktober 2024

Under den här tiden nu är saker annorlunda.

Kära vänner, jag är Maria.

Medan jag var på jorden var jag Jeshuas mor, som ni alla känner. Han var bäraren av Kristusenergin: den innovativa energin som berörde människors hjärtan och kallade dem att vakna. Jag stod honom nära som hans mamma, men som själ konfronterades jag, genom min relation till honom, också med min smärta och mina rädslor på det djupaste plan.

Jag var tvungen att släppa taget om så mycket för att se honom som en självständig själ med sin egen väg, och fick sakta släppa mina skyddande vingar från honom. Det har lärt mig mycket om att vara mamma och människa, om att hålla fast och släppa taget. I det livet, för mer än två tusen år sedan, lärde jag mig med tiden att släppa taget. Det var den största uppoffring jag var tvungen att ge mitt liv: att släppa taget om min son, att ge upp min beskyddarinstinkt och att höra ropet från min egen själ som också sökte befrielse och upplysning.

Att plantera frön till Kristusenergin var en kombinerad ansträngning, inte begränsad till en enda människa.

Det var födelsen av något nytt och det bars av många. Jeshua var den mest synliga personifieringen av det, men det fanns många omkring honom som hjälpte honom att bära det. När ni upplever ett släktskap med Kristusenergin, eller med den tidens välkända människor, uppstår det ofta för att ni har varit, och fortfarande är, djupt förbundna med denna förnyelseenergi – ett genombrott på hjärtnivå – som ägde rum i det kollektiva medvetandet på den tiden. Men det var fortfarande väldigt nytt då, som en rännil av vatten som sipprade in i det kollektiva medvetandet, där det också mötte mycket motstånd och många missförstånd.

Under den här tiden nu är saker annorlunda.

Det finns nu en mycket bredare och djupare förmåga i mänskligt medvetande att absorbera Kristusenergin och möjligheten att låta den blomstra. Ni är en del av födelsen av Kristusenergin på Jorden – en energi i hjärtat, av anslutning, av mänsklighet och medkänsla – och det är något vi gör tillsammans, något som förenar oss. Ni är inte ensamma. Er själ har valt att vara här på jorden under denna tid för att bidra, för att hjälpa till med förändringen av medvetandet och för att söka förbindelse med andra släktingar, och med världen omkring er – och det är något som nu är möjligt.

Förr – och så var fallet i många århundraden – om man ville leva ett andligt liv var man oftast tvungen att isolera sig och leva ett religiöst liv i avskildhet, kloster som det kallas. Känn energin i detta kapell, på denna plats; ty här fördes många böner. Det fanns en dedikation till det andliga som upplevdes djupt i det inre livet hos kvinnorna som kom hit för att be. Känn kraften i denna inre hängivenhet, som var så stark att den fortfarande är påtaglig på denna plats som en energetisk kanal som förbinder himmel och jord.

Ni är en del av denna historia, eftersom många av er var hängivna det andliga under tidigare liv.

Ni attraherades av avskildheten, eftersom era önskningar, avsikter och vibrationer inte överensstämde med samhällets, med vardagens. Det verkade som att ni var tvungna att isolera er själva och att inte delta i det världsliga livet om ni ville ägna er åt vägen för inre tillväxt och medvetenhet. Det har gett er hängivenhet och förståelse, en fördjupning av ert inre liv, men det har också gett er ensamhet och en känsla av utanförskap när det kommer till livet här på jorden, livet bland människor.

Många av er upplever ett avståndstagande från det mänskliga samhället, en känsla av att inte vara hemma i det, och det skapar problem för er. Men ni är här på jorden inte bara för er egen skull, inte bara för att få kontakt med er egen själ och för att uppleva er gudomlighet. Det är också syftet med det här livet – i denna tid som är annorlunda – att dela med andra det gudomliga i er själva, er högsta inspiration; att ta fram det ni har att ge i form av er inre rikedom och visdom så att strömmen av det levande inspirationsvattnet i er bär frukt.

Det är meningen under denna era att det är en tid av förbindelse mellan det andliga och det jordiska. Och även en koppling mellan människor världen över, mellan olika kulturer och nationer, så att olikheterna överskrids och det som människor har gemensamt, likheterna, återupptäcks. Er själ kallar er att ta del av livet från den samlade kunskapen och rikedomen i ert hjärta som redan är så stor. Ni är inte nya här på jorden; ni är gamla på själsnivå.

Många forntida religioner bär med sig en betungande energi, en energi av bud, plikter och regler. Det var aldrig den ursprungliga energin från de första budbärarna, såsom Jeshua och Buddha. De stora profeterna och siarna hade en direkt förbindelse med sina själar, med Källan, och det förde dem alltid in i ett tillstånd av enorm glädje, av glädje, av extas, eftersom själen är källan till ljus och glädje, och känner sig också obelastad. Ni vet detta från att ha haft stunder av extas i ert liv när ni kände er lyfta från livets tyngd här. Men tyvärr har de gamla religionerna kvävt mycket av den glädjen genom tanken att mänskligheten i grunden är dålig, syndig, vilse och bara kan få tillgång till det gudomliga genom att vara disciplinerad, följa regler och hålla tillbaka sin spontanitet.

Denna attityd har varit ett misstag som fortfarande påverkar er, vilket gör att det andliga har blivit alltför blandat med de tunga energierna av rädsla och en dömande Gud. Sann andlighet och överlämnande till själen är inte alls betungande. Ett djupt överlämnande till själen skänker glädje, inspiration, en mild känsla av att släppa taget och även av trygghet; känslan av att kunna lita på livet, i en gudomlig hand som är barmhärtig, full av medkänsla. En hand som inte straffar er för misstag, utan en som tar upp er och uppmuntrar er – en kärleksfull Gud och gudinna allt i ett.

Det är den sanna källan från vilken ni kommer, från vilken er själ föddes, full av glädje. Er själ är tänkt att emanera, att unikt uttrycka sig och att ha upplevelser. Så att ansluta till er själ ger er en känsla av liv och glädje. Kom ihåg det och se tillbaka på ert eget liv till ögonblick som har varit av glädje och av att leva från er själ; av att helt enkelt kapitulera och veta att något är bra, även om man inte kunde hitta anledningar till att känna så. Ni kände detta djupt inom er själva, i er mage, i er kropp: “Det här är vad jag vill och vem jag är.”

Själens språk är inte svårt eller komplicerat i sig; den talar direkt till er.

Det är en känsla av direkt kunskap som motsvarar era djupaste önskningar. Och det är just denna djupt kända inre koppling till själen som också ger er mod och uthållighet. För om själen berör och kallar er, och ger er en önskan i ert hjärta att göra vissa saker eller att göra mer, så ber den ofta också om det mod och den uthållighet som behövs för att lyssna på ert hjärta när ni väljer vad som kan strida mot vad andra människor förväntar sig, och när de gör val som går emot samhällets åsikter.

Själsval strider ofta mot de sedan länge etablerade energierna för hur saker och ting “bör vara”: reglerna, buden och dogmerna. Så själen är, förutom att vara glad och lätt, alltid revolutionär; den stör saker och ting och kan därför också föra er i kontakt med smärta och rädsla inom er själva. Då är det viktigt att göra sig stor och att stå upp och säga: ”Det här är vad jag känner, det här upplever jag som rätt för mig på min djupaste nivå”. Men att acceptera er egen storhet aktiverar samtidigt de mest rädda delarna i er själva, de delar som säger: ”Du kan inte göra det här. Håll dig liten. Orsaka inte konflikt eller disharmoni, annars kommer du att bli straffad eller avvisad”. Hela detta komplex av negativa känslor aktiveras också när ni börjar lyssna på ert hjärtas och er själs röst.

Därför är det inte alltid lätt att välja sin själs väg.

Egentligen är det aldrig lätt, för ni lever inte bara inom er själva, utan också i världen omkring er, en värld av dualitet. Det är en värld av det gamla – med alla dess gamla rädslor, regler och bud – såväl som av det nya som vill födas: er själs sång, en unik melodi som inte förstås av alla och som inte uppfattas av alla som harmonisk.

Inse att alla som någonsin har valt att gå själens väg var tvungna att utstå en viss ensamhet eller prövning för att verkligen tro på och anpassa sig till sig själva, för att vara trogen den rösten i sitt hjärta. Det är därför jag tidigare sagt att det inte bara handlar om den inre upplevelsen av sambandet med er Källa och er själ, det handlar också om att föra ut den inre upplevelsen i det fria och göra er unika inspiration synlig: ert större jag som inte är bestämt av omgivande influenser. Det handlar verkligen om att vara en skapare av något nytt.

Er största fiende i att göra detta, er största motkraft, är rädsla.

Rädsla för att misslyckas, för att bli avvisad, för att vara annorlunda. En rädsla som tjatar på er, som påverkar era tankar, gör er oroliga, skapar i er en misstro mot livet och får er att förvänta er att det ska gå fel. Ni känner alltför väl den där litanian av rädslobaserat tänkande – det är det förflutna som talar. För att övervinna detta måste ni först känna igen det och verkligen uppfatta vad som händer i er själva när ni är fångade i den typen av tänkande: det rädda, hektiska tänkandet som har blivit en andra natur för många av er.

Inse hur ofta ni grips av repetitiva tankar i ert huvud. Känn arten av det där oroliga, det där oroliga tänkandet: förväntan om vad som kan gå fel, misstroendet. Istället för att lyssna på innehållet i dessa röster, känn vibrationen av den, dess energi, som är som ett störande, surrande ljud. Ni är ofta inte medvetna om att det finns något bortom den typen av tänkande, något som är mycket mer sanningsenligt, mycket mer pålitligt, mycket mer förankrat i livet, och vad jag menar här är vad som finns i ert hjärta. Och med den er intuition, som inte tänker så mycket, utan känner mer; en känsla som inte är upphetsad och känslomässig; en känsla som är ren och utan inblandning av tankar.

Jag ber er att nu ta en stund att öva på att släppa taget om hur ert sinne gör för att hantera vissa problem och helt enkelt låta ert liv bli vad det naturligt är.

Sinnet kan vara där som bakgrundsljud, men flytta helt enkelt er medvetenhet, er uppmärksamhet, ner till er mage och bli medveten om era ben och hur era fötter vilar på jorden. Känn hur stor jorden är! Inte bara fysiskt, i termer av yta; känna hennes ande, hennes själ. Känn vad som livar upp livet i naturen omkring er.

Er kropp bärs och livas upp av jorden, från er födelse till er död. Det finns visdom och intelligens som lever på jorden och i er kropp, men det är inte mentalt, inte av sinnet. Låt bara den energin finnas där. Bli medveten om er kropp som ett intelligent kraftfält. Er kropp vill vara ett stöd för er och hjälpa er att ta emot och överföra er själsenergi.

Ta nu kontakt med ert hjärta. Känn in i dess enorma tystnad: tystnaden i ert hjärta som är så mycket äldre än detta singelliv. Ert hjärta är lika stort som universum självt; det hänger ihop med allt som finns. Kan ni föreställa er hur stort ert hjärta är? Ni är Guden inom er själva, ni är inte utanför Den. Ni tar del av Gud, precis som den minsta cellen i er kropp tar del av er. Känn respekt för er själva, för er egen själ: gnistan av evighet inom er. Den gnistan är vem ni är, som vill vara här, här och nu på jorden. Det är den som vill ansluta till er kropp och med jorden.

Er själ, den gnistan, har anslutit sig till jorden och vill uppleva glädje, men inte på ett impulsivt eller oseriöst sätt. Hon vill utstråla den djupa glädjen i ert ljus, dela er kärlek och få kontakt med andra och läka gamla smärtor både hos er själva och hos andra. Känn den driften i er själ. Känn lusten och glädjen det ger er att ni inte längre behöver gömma er, att ni kan låta ljuset lysa ut från era ögon och att ni kan göra vad som passar er, vad det nu är; för varje själ attraheras av en annan sysselsättning eller aktivitet. Men ni kan vara säkra på att om ni följer er själs röst, så finns det en väg för er, en plats på jorden i den här världen.

Vid denna tidpunkt är ert ljus mer än någonsin välkommet; ni behöver inte längre dölja det.

Känn den där tystnaden i ert hjärta, den där rymligheten. Ert hjärta har sett så mycket, hört och upplevt så mycket. Känn djupet i ert hjärta och vet att hon är klokare och mer allomfattande än de fruktansvärda tankeprocesser som ofta bestämmer ert dagliga liv. Känn att det finns krafter i er själva som överskrider denna rädsla och förbinder er med en större visdom som inte kan innehållas av sinnet. Men sinnet kan hjälpa er att omvandla er själs önskningar till handling i den materiella världen. För det ändamålet är sinnet kapabelt att hjälpa er. Men källan till era val ligger djupare än sinnet, det ligger inombords.

Förbind er nu igen med ert underliv, med jordenergin inom er, och med ert hjärta, med er kosmiska källa – känn hur de förenas. När människor kommer samman med avsikten att höra deras själars rop, skapar bara den avsikten en viss öppning. Själen vill bli jordiskt kött och blod, att manifestera sig här på jorden, så ett gemensamt avsiktsfält kan åstadkomma mycket. Känn sedan, i detta ögonblick, denna gemensamma avsikt om vad som är viktigt för er just nu i ert liv. Känn det inte från ert huvud, utan från ert hjärta och underliv. Fråga er själva helt enkelt: “Vad önskar jag? Vad vill jag göra egentligen?”

Och vad är det första som ni kommer att tänka på? Det behöver inte vara något utanför er, som ett visst jobb, eller en relation eller ett problem som ska lösas. Ni kan också helt enkelt önska er en känsla av hur saker och ting är när de blir försonade och harmoniska; till exempel av frid, självförtroende eller lättsamhet. Välj ett enstaka ord eller begrepp som passar vad ni önskar, och namnge det önskade för er själva. Känn vad ni önskar! Låt det verkligen genomsyra er, för detta är själens språk – enkelt och direkt.

Genom er djupaste önskan talar själen till er. Inte genom bud: ”Gör så eller så; du måste göra så eller så”. Den där strikta rösten som ni ibland förknippar med andlighet och religion är inte själens röst eller språk. Själens språk är snarare som ett barns spontanitet: ”Jag önskar att jag kunde göra det här? Jag undrar om det är möjligt?” Att önska, undra, inbilla sig – som man gjorde som barn och fortfarande kan göra – kommer närmare själens språk än andlighetens regler och lagar.

Låt slutligen ett barns ansikte synas för er; Det kan vara ert när ni var barn, eller vilket ansikte som än dyker upp. Det är det öppna ansiktet på ett barn som vågar föreställa sig utan gränser, som vågar önska med tillförsikt att livet kommer att ge vad det önskar. Var öppen för de goda krafterna i livet: Guds, moderns och faderns beskyddande och stödjande hand. Omfamna barnet inom er själva. Det är en direkt koppling till er själ. Vet att ni inte är ensamma; ni är kopplade till helheten. Ni är alltid omgivna av energier av glädje, inspiration och vänskap.

Tack så mycket för er närvaro här och för kärleken i ert hjärta.

Översättning: Markku