Moderns Stridsrop för Drömmen om Kärlek via Linda Dillon, 17 juli, 2020

Moderns Stridsrop för Drömmen om Kärlek

via Linda Dillon

den 17 juli, 2020

https://tinyurl.com/yylc5gh8

Jag har valt att mina barn och den här planeten ska tas tillbaka till kärleken – den enda verklighet som är fristående.

På Moderns uppmaning delas detta nya Stridsrop kärleksfullt av Elle från hennes personliga läsning med Linda Dillon.

Moderns Stridsrop för Drömmen om Kärlek:

Hälsningar! Jag är Maria, den Universella Modern, Modern för Hopp, Modern för Förändring, Modern för den Enda. Välkommen, vackra dotter, min hjärtas ängel, min själs dotter, javisst, inkarnerad som kvinna, som en människa, som en intergalaktiker, som en jordväktare, väktare för ett kungarike. Välkommen, vackra du! Välkommen till denna Rådförsamling och till denna Kärlekscirkel.

Du vet att jag har talat till dig och till många om många saker och ting, flera områden, flera arenor i det förflutna – i framtiden – i det oändliga, men vad talar jag egentligen om? Vad vill jag verkligen förmedla under denna gyllene möjlighet att få tala till dig, och ja, att tala till er alla?

Det finns endast ett ämne – alla trådar, alla ämnen, alla vävar – det finns endast en väv och den är väven, den är existensens rutnät, och den är kärlekens rutnät, för javisst, alla vägar, alla tankar, alla gärningar, all samverkan, samtliga leder tillbaka till kärlek.

Till och med när det sker allvarliga, ska vi säga, natursköna omvägar, motsträvigheter, ointresse, vilken är den centrala frågan här? Nåväl, den centrala frågan är alltid att kärleken inte finns närvarande, eller att man längtar efter denna kärlek och den kan inte kännas, att bristen på själv-värde, känslorna av isolering och separation, återspeglar inte kärleken inombords, ovanför, under och överallt annanstans.

Och ja, jag vet, det stämmer: Min Rådförsamling talar enbart om kärlek, kärlek, kärlek – och detta hör jag oavbrutet från min älskade kanal. Men där finns bara ett ämne i hela existensen.

Mitt hjärtas underbara dotter, överlägg för ett ögonblick tillsammans med mig, inte bara min Oändliga Ocean av Tid, utan min Oändliga Ocean av Skapelsen, mitt Omniversum som fortsätter växa. Ja, era vetenskapsmän blir ofta chockade, förvånade, fyllda med undran och de säger: ”Universum expanderar!” Ja men naturligtvis, det beror på att det inte upphör!

Men alla dessa skapelser, De Gudomliga Skapelserna från Fadern och mig, består av kärlek. Och vår tillit, vår tro, mitt vetande, som inte bara består av hopp – det är mitt gudomliga vetande som gör implementeringen möjlig, den fria viljans gudomliga gåva. Det är för att jag inom min oändliga varelse är medveten om att resan, om den så sker på CeCeCe, Xeres, Elektra eller Jorden, så är resan alltid resan tillbaka till kärlek, resan framåt till kärlek.

I egenskap av människor – en förtjusande skapelse dessa humanoider, inte enbart från Jorden, vilket ni mycket väl är medvetna om – utan i egenskap av människor i denna konstruktion som ni fungerar inom … och ja, den tredje dimensionen är förtjusande och ni borde rida på era hästar i den tredje dimensionen och springa med era hundar och klappa era katter … men i den tredje dimensionen tror ni – och så är det – att ni måste andas, att det är en väsentlig ingrediens för att fortsätta livsexistensen. Och ja, sedan finns ett sekundärt behov av vatten och ett tredje behov av föda.

Men framför allt detta, så finns behovet, en drivkraft – som är lika kraftfull som någon sexuell drift, någon drivkraft som ni upplever – så finns drivkraften att älska.

Och ja, några av de mest ledsamma påståenden som jag någonsin får ta emot från mina barn är att ”Jag vet inte vad kärlek är; Jag har aldrig varit förälskad; Jag har aldrig älskat.” För det som gör detta påstående så ledsamt är att det är en fullständig förnekelse av ens heliga själv – att i den fria viljans vidsträckthet, i valmöjlighetens och självbeslutsamhetens vidsträckthet, att någon skulle välja att färdas längs denna väg.

Denna illusion om att vissa på något sätt undanhålles från kärlek, att vissa bestraffas och inte får uppleva kärlek, detta är en styggelse och det är en mänsklig skapelse från den gamla tredje dimensionen, som är en konstruktion av uppfattning, inte en fysisk sammanhängande enhet av tid och rum.

Nå, varför talar jag idag om detta? För, min älskade, det råder en hel del diskussion om Pausen och min användning av Pausen.

Jag har deklarerat, jag har informerat, jag har delat, jag har gett vitt utbredda sändningar och förhandstittar på att detta är tiden, året, och dekaden för pånyttfödelse, för rekonstruerande, för omstrukturerande, javisst, av det mänskliga psyket, av det mänskliga hjärtat, av samhällen. Jag riktar mig inte till ett litet område under en liten minut.

Jag har valt att mina barn och den här planeten kommer att tas tillbaka till kärleken – den enda verklighet som är fristående.

Och därför har ni under Pausen fått ta del av, javisst, en gyllene möjlighet, i ert hjärtas medvetande, att avgöra om ni väljer kärlek. Och ja, det finns många som har sagt: ”Nåväl, jag väljer kärlek och jag väljer den så snabbt och så på djupet. Jag kommer hem på en gång.” Och de har blivit varmt välkomnade och de fortsätter att arbeta med detta utvecklande av Nya Jorden och av dem som bor på Nya Gaia. Mycket få av dem har tagit sig tid för ett andrum. De har varit flitiga i sitt arbete att uppfylla detta element i min Plan.

Och Pausen har börjat minska och människor har börjat återvända till vad de tror är det nya normala – och jag använder detta ord ”tror” – och ändå har de inte förnuftigt och konsekvent valt att i sanning påbörja implementeringen av vad deras hjärta önskar. Och i det fallet, så kommer de att tas tillbaka, antingen globalt eller sektionsvis eller till och med individuellt.

De kommer att tas tillbaka till Pausen, för uppenbarligen har de inte haft tid att i sanning göra övergången och övergången inte bara till handling utan till livet, till relationer, till dagliga aktiviteter, till ord och kommunikation och uttryck för undret. Så det är det andra.

Nu kommer det tredje för den globala återställningen. Och den är inget för vilket jag kommer att föreslå: ”Åh, inga bekymmer, vi ska göra det senare.” Så ofta, och jag hör er alla, och jag hör dig, min underbara kärleksdotter säga: ”Moder, jag känner mig så nedslagen. Snälla, snälla, gör det snart.” Och det gör jag! Detta är en besvarad bön.

Tänk på det. Vi har väntat. Jag har väntat, oändliga eoner. Det är inte så att jag har befunnit mig på ett uppdrag för sök & räddning eller sök & förstöra. Helt det motsatta. Jag har en sådan enorm kärlek och vetskap – tillit, ja – men en vetskap om vad var och en av er är kapabel till och vad ert hjärta i sanning längtar efter.

Uriel har kallat fram sin Silver-Flamma för Upplysande och många glömmer detta. De glömmer att med den Violetta Flamman skriva ”Kärlek” på sin mat, i luften och i vattnet de dricker.

Så detta är en ’time out’ för mina barn att på nytt utvärdera, inte hur jag/vi begär att ni ska framskrida, utan hur ni på bästa sätt ska uppfylla era drömmar, som är Kärlekens Dröm – Kärlekens Dröm – för detta är allt som existerar …

Kärleken strävar inte efter grandios uppmärksamhet. Kärleken strävar inte efter rampljus. Javisst, strålkastaren är och kommer att vara riktad på kärleken, men rampljuset är av egot och för det finns det ingen plats.

Hur bildar man kärleksfulla samhällen? Hur lever man i Ljusstäderna och på Kärleksplaneten om varje del, varje varp och inslag inte äras för de unika gåvor, för att inte tala om det bidrag, den briljans som varje varelse har med sig?

Och naturligtvis, vad det kräver är uppmärksammandet, själv-uppvaknandet, pånyttfödelsen till att minnas: ”Åh, jösses, JAG ÄR KÄRLEK – och jag är här för att älska, för att uttrycka, för att uppleva, för att dela och för att dela kärleken”, för den är allt som existerar.

Det finns så många uttryck överallt i mitt Omniversum, men min uppmärksamhet i detta oändliga ögonblick är fokuserad på detta: mina barns pånyttfödelse på Gaia. Så jag är med er, strålande ni. Jag finns med er. Och känn aldrig att ni gör något mindre än att ni hjälper mig. Notera att jag inte säger ”tjänar”. Jag säger hjälper, med ett vänligt och kärleksfullt hjärta, och det är allting någon moder någonsin skulle kunna hoppas eller drömma om.

Gå med min kärlek, all min kärlek.

Elle: Moder, om jag får, detta låter som ett andra Stridsrop och jag undrar om du har en titel för det?

Gudomliga Modern: ”Stridsropet för Drömmen om Kärlek”

E: Underbart! Tack så mycket för att du kom hit, Moder. Tack för din uppmuntran, din kärlek.

GM: Alltid – ständigt och för evigt! Helt bokstavligen för evigt! Farväl.

 

 

Channeled by Linda Dillon
©2020 Council of Love, Inc.
https://counciloflove.com/

 

Översättning: Aslög

 

 

 

Du gillar kanske också...