Per Beronius, 23 maj
Tema: En osynlig dörr
Det finns en dörr till Himmelriket
Som vidöppen står
Den har alltid funnits
Den har alltid varit välkomnande vidöppen
Men vi har inte sett den
Vårt andliga öga har varit slutet
Men något livsavgörande, fundamentalt, har hänt
I denna den yttersta tiden, vid gränsen
Till Tusenårsriket
Där landskapet från dag till annan
I sin nyvunna skönhet sig uppdagar
Och inte nog med det
Vi har börjat skymta
Vad bortom horisonten sig döljer
Något fundamentalt nytt
Bortom ordens begränsning har hänt
Vi har fått nog av illusionens lockbete och nycker
Börjat vakna upp till medvetenhet
Ur vår mångtusenåriga Törnrosas sömn
Sedan vi hamnade i avgrunden bortom ljuset
Bortom kärleken, skönheten och sanningen
Blinda och döva trevat oss fram
I källarvalven de gråhetens mulna, där vi
I omedvetenhet varit fångade i oss själva
I vår egen urspårade sinnevärld
Men något omtumlande avgörande har hänt
En tid vi har grävt, där vi sömndruckna står
Med ryggen mot väggen
Upptäckt att vi målat oss in
I ett illusionens hörn
Vägrar att fortsätta detta vårt självets skadliga spel
På djupet börjar vi nu förstå vad som försiggår
Revolterar mot oss själva, börjar om
På vårt självskapade nyvunna spår
Och nu får vi hjälp av Änglar i stora skaror
Som går vid vår sida, visar vägen
Mot Himmelriket åter
Och vi börjar ana
Vad livet i sin djupaste mening handlar om
En sinnets kedjereaktion oss inspirerar
Att målmedvetet gå vidare på den nyvunna vägen
I sökandet efter oss själva, med Hoppets Stjärna
I fokus
Och nu går det fort
Inget skall längre vara så som det varit
Under tusenden av år
Där vi varit avskurna från de verkliga livet
Sökt utan att oss själva på djupet finna
Men i närtid skall tidens fångenskap vara över
En avgörande punkt passerad
Framgång föder framgång
Och inget kan längre oss hindra att från dag till annan Gå vidare mot livets allt högre höjder
Tusenårrikets välkomnande väntar
Med sin vidöppna mjuka famn
* * *
Mottagen av Per Beronius
—————————————————-
