Rådet av Tolv via Kathy Vik, 21 april
Rådet av Tolv, 21 april 2016
via Kathy Vik
DJUPT UPPVAKNAD KANAL Av Rådet av Tolv via Kathy Vik
”Eken och Murgrönan”
Vi vill beskriva vibrationsresonans och verklighetsskapande, med hjälp av en illustration.
VI tar er uppmärksamhet till en fängelsecell. Den är bara milt obehaglig när den boende har blivit van vid omgivningen och har kommit till freds med situationen.
En morgon vid uppvaknandet, innan hon skulle öppna ögonen och inte se något nytt, andades fången djupt och kände faktiskt en förändring i miljön. När hon öppnar ögonen, ja, där i hörnet, genom en spricka i betongen hänger en ranka av murgröna.
Fången hoppar upp, klättrar upp till hörnet med en stol och når högt, skjuter upp med tårna och fångar rankan som luktar vår, krossad och bruten i fångens hand.
Veckorna går och ingen tillväxt ses. Fången inser att ett misstag gjordes.
Återigen, oväntat en morgon, ses en ranka som kommer från ett annat hörn, en längre denna gång, mer mogen.
Fången vet att välkomna skottet, och att tilllåta dess närvaro.
Med tiden blir denna ranka längre och den grenar ut sig på den intilliggande väggen.
Och sedan en dag när hon vaknar, ser fången att det finns två nya rankor som kommer från andra sprickor. Cellen har mycket ny tillväxt och ändå förblir dess ursprung dold, en större rörelse otillgänglig för den som tittar på från detta unika perspektiv.
Fångens liv är mycket bättre nu än för ett år sedan, ny tillväxt gör detta utrymme grönare dagligen nu. Växterna har fört med sig insekter, och långt ifrån att vara skadedjur, har denna fånge i stället funnit nya sällskap och känner sig mindre ensam, genom att veta att det finns andra omkring, även om de inte talar hennes språk och har en agenda som inte tillåter mycket kommunikation.
En natt medan hon sov, hade fången en dröm.
I den lyste murgrönan, dess gröna armar, levande med kraft och magi. Murgrönan glödde klarare och klarare, så att väggarna som den klängde på smalt bort från drömmaren syn. Framför detta som en gigantisk ek, växer murgröna i dess grenar, täcker marken och omger henne. Under hennes fötter, en kudde av ängsgröe, och allt omkring henne, en djungel av grön murgröna. Hennes värld var grönskande, frodig och fertil.
Väggarna skimrade och gick upp igen, och allt fången såg var murgrönans armar, dinglande från grå kyla. Då upplöstes väggarna igen och hon såg varifrån murgrönan kom. Denna trädgård av glädje, bokstavligen invaderar hennes rum, hon separeras från det endast genom ett lager av sten.
Vid uppvaknandet, platsen isig, väggar intakta, började hon återigen sin dag. Och kanske frisläppandet kom i form av ett brev från guvernören, och kanske frisläppandet kom från den lyckliga tillfälligheten av en nyckel som fanns kvar i låset genom en glömsk vakt. I vilket fall som helst är detta inte ett paradis fången kommer att spärras från. Frisläppandet kom, som det måste, och hon gick ut ur den grå cellen och in i en trädgård, där hon lever ända till i dag.
VI ger er denna historia för att illustrera att många av er har erfarenheter som kanske är unika och oväntade, i ert läge och förväntade verklighet. När detta inträffar, förmanar vi er att frossa i glädje, utan att dra i eller klamra er fast vid dessa utlöpare av en ny verklighet.
Vidare nämner vi att denna fånge inte spenderade sina timmar och dagar med att meditatera på dessa rankor, resa energetiskt med dem för att upptäcka varifrån de kom. Istället uppskattade hon förändringarna, njöt av dem, och tillät dem att äga rum.
Förståelse, i grunden, för att det finns ny tillväxt runt omkring er, och världar som ni har varit ivrig och oförmögen att utforska, är så nära att de skickar till er levande budskap om hopp, dagligen, säger vi.
När man är oövertygad om deras giltighet och deras värde, är det möjligt att utveckla felinriktade förväntningar, och så säger vi till er att det är viktigt att stå kvar i ert eget väsen för att njuta av denna erfarenhet. Samtidigt som man vistas inom sitt eget väsen, sin kärna, sin hållning, sin signatur, då kan denna tillväxt ses för vad den är. Ett förebud om det oundvikliga.
Fången förtjänade inte eken och murgrönan, lindrandet och frisläppandet. Fångenskapet skärpte hennes sinnen och tillät en livfull uppskattning av detta fenomen, men det var inte på grund av fängslandet som trädet växte. Och ändå finns det ingen annan anledning för denna ek att växa, än att en dag visa sig för den som hade stängts in bakom väggarna.
VI ger er denna historia för att illustrera att ett nytt liv, i praktiken inte finns i en låda, presentinslagen med en rosett. Det är en serie av stegvisa förändringar, skiften, ibland omärkliga, ibland påtagliga, och ändå är det linjärt, är det inte?
Tillåt er själv nöjet, när ni begränsas inom väggarna i en verklighet som ni finner föga nytta av längre, att snarare än att låta er energi spreta ut och söka frigörelse på detta sätt, ber vi er överväga att stärka er, kom att uppskatta och älska och sköta er själv som både mor och barn, som både skötare och den förvarade.
Under tider av instängdhet i situationer ni inte gillar, sök ordentligt efter tecken på ny tillväxt och minns vår ek. Kom ihåg att ett tecken på nytt liv, är en budbärare av en fullständig verklighet, komplex och beroende av varandra, och välgörande.
Stadga er själv i vetskapen om att där ny tillväxt etableras, det faktiskt har en källa, och om ni inte känner till den här källan, kanske detta är på grund av att ni inte kan förstå dess källa, dess syfte, dess storhet, och dess egen livskraft, dess egna skäl.
Det är i tiden, och med rörelser som ni inte är medvetet uppmärksam om, som stora förändringar förekommer, såsom sönderfallet av ett fängelse. Och sönderfallet kan ske magiskt, som i en dröm, med enkel upplösning av hindret, mot all erfarenhet, och ibland är det växande, vegetationen smular slutligen sönder det som aldrig var tänkt att stå kvar.
VI säger er att mycket som ni önskar är lika oundvikligt som eken är för ekollon, och ber er vara nöjd, idag, i er bostad, medveten om er skönhet, medveten om er rätt och er önskan om tillväxt, naturlig skönhet, lätthet.
Låt tillväxten fortsätta. Låt era väggar komma ner och tillåt verkligheten, sanningen om ny tillväxt, stadga ert lugn dag för dag. Framför er finns en mäktig ek som allt gott kommer från, och under vilken alla typer av gåvor ligger.
VI älskar er denna dag och önskar er frid.
Översättning Ann-Sofie Forsberg – www.st-germain.se
