Änglarna via Ann Albers, 8 november, 2025
Meddelande från Änglarna 11/08/2025
Mina kära vänner, vi älskar er så mycket,
Det finns en tendens på er jord att rusa mot en mytisk mållinje. Ni vill äta upp er middag så att ni kan äta efterrätt, slutföra ert arbete så att ni kan vila, eller pressa er själva att få allt gjort så att ni kan njuta av er lediga tid. Ni belönar er själva för era prestationer och känner er skyldiga eller “mindre än” när ni känner att ni inte har uppnått det ni tror att ni borde.
Detta är inte naturligt för er själ. Det är ett programmerat tillstånd. Ni är inte maskiner här för att slutföra ett program. Ni är inte studenter som betygsätts och bedöms utifrån era prestationer. Ni är livet självt, ni har en upplevelse i era mänskliga former. Ni är kärleken som expanderar. Ni är skapare som ser till att skapelsen fortsätter att skapa.
Mållinjen är inte det datum då ni slutför en uppgift, inte heller den dag då ni har sparat ett visst belopp på ert bankkonto. Det är inte det ögonblick då ni slutför er att-göra-lista, eller den tid då ni äntligen slutför läkningen av en skada. Det är inte dagen då ditt ex slutar besvära dig, eller det ögonblick då du tar ditt sista andetag. I verkligheten finns det ingen mållinje. Era liv sker nu, och i nästa ögonblick, och nästa. Det finns inget slut.
Det du anser vara en mållinje är alltid den punkt då du börjar en ny resa. Du avslutar en årskurs och börjar en annan. Du avslutar din karriär och börjar pensionen. Du avslutar en uppgift och drömmer upp en ny. Även i slutet av ditt liv börjar du en resa mot större expansion. Det finns inget slut.
“Då”, kanske du frågar, “vad är poängen med allt detta? Vart är vi på väg? Varför är vi här?” Vi hör era frågor och har hört liknande genom tiderna. Poängen, kära ni, är att existera, att leva och att älska. Poängen är att vara den och vad du är i ett givet ögonblick, och att expandera den kärleken på vilket sätt du än väljer.
Skulle du fråga en ros om syftet med dess existens, eller skulle du helt enkelt beundra den för den äkthet och skönhet den tillför livets blandning? Skulle du säga att en vit människa inte har någon anledning att existera, eller skulle du kunna inse att även den bidrar till miljöns balans – den förhindrar erosion, bryts ner för att skapa gödselmedel, matar fåglar och bin som sedan förökar sig och pollinerar mer liv?
Allt och alla har en plats i existensens stora pussel. Det är inte vad du gör som spelar roll, utan vem du är.
Du kan utföra den mest vardagliga uppgift med ett så glatt hjärta att du lyfter den till en transcendent upplevelse. Du kan titta på soluppgången med uppskattning och skicka ringar av kärlek in i skapelsen. Du kan be för personen du ser på tv – någon du aldrig kommer att känna eller träffa – och lyfta deras ande, även om de aldrig kommer att veta vem som rörde vid deras hjärta. Kära ni, effekten av varje kärleksfullt ögonblick sprider sig in i skapelsen, lyfter och upplyfter helheten. Oavsett vad du gör, om du gör det med vänlighet, kärlek eller uppskattning, bidrar du till det större goda.
Det finns de du aldrig kommer att känna som sitter i grottor och mediterar och ber för mänskligheten, vars kärlek är så fullständig att de har hjälpt till att förhindra världskrig. Det finns ensamstående föräldrar som, för sina barns kärlek, arbetar flera jobb med ett tacksamt hjärta. Det finns de som tyst ställer fram en skål med mat till herrelösa djur. Och det finns så många av er som medvetet och avsiktligt arbetar för att vara vänliga, kärleksfulla och uppskattande själar.
Underskatta aldrig kraften i din fridfulla och kärleksfulla närvaro. Känn aldrig att du inte är tillräcklig. Tro aldrig att du inte bidrar till det större goda – för med varje vänligt och omtänksamt ord och handling sprider sig din kärlek in i det kollektiva medvetandet, upplyftande, inspirerande och berör hjärtan som du kanske aldrig möter, men ändå berör.
Låt er uppleva glädje. Låt er vila. Låt er ta dyrbara pauser för att uppskatta allt ni kan. Kära ni, dessa saker är inte lättsinniga eller triviala. De är gåvor till livet självt. Ni är en gåva till livet självt. Du är en del av det pågående skapelsen. Du är aldrig “mindre än”, “inte tillräckligt bra” eller utan syfte.
Syftet med en ros är att blomma, och det är tillräckligt. Syftet med din existens är att blomstra till större kärlek, och det är tillräckligt.
Att vara du, vad det än är i ett givet ögonblick, är tillräckligt. Faktum är att det är en gåva. Dina förhoppningar, drömmar, rädslor, tårar och till och med upprördheter är du – livet, kärleken själv – som strävar efter större kärlek.
Du kan inte misslyckas. Du tar inte slut. Ta ett andetag. Andas in. Andas ut. Känn själva livets källa röra sig i dig och genom dig. Vad händer nu? Vad vädjar? Vad kallar på dig i ett givet ögonblick? Gör det när du kan.
Precis som en cell litar på impulserna som skickas av nervsystemet, kan du lita på impulserna som skickas av Skaparen som alltid och evigt vägleder dig längs en väg av större kärlek.
Gud välsigne dig! Vi älskar dig så mycket.
— Änglarna
