Ärkeängeln Gabriel

Ärkeängeln Gabriel, 16 oktober 2014

Via Marlene Swetlishoff

Mina Kära!

Låt oss tala om en egenskap hos kärleken som kallas reflektion. Livet i dagens hektiska värld kan vara en ständig ström av rörelse och aktiviteter, och ibland verkar det som om det aldrig kommer att sakta ner tillräckligt länge för att man ska kunna hämta andan. Många gånger fastnar människor i att göra saker som varken ger dem glädje eller lycka, och om de inte är försiktiga kan de vakna upp en dag och finna att livet har gått dem förbi. Det är viktigt att ta sig tid att andas och reflektera över det som verkligen är betydelsefullt.

Att ta sig tid att reflektera, utvärdera och omvärdera sitt liv, och att ta sig tid att sakta ner och låta de inre krafterna återhämta sig, och att återuppliva sitt sanna och autentiska jag, är mycket viktigt. Det kan innebära att man tillbringar lite tid i ensamhet, bön, meditation eller bara sitter i tysthet och njuter av naturen och verkligen uppskattar sitt liv. När man använder denna fridfulla tid till att omvandla sin dag, blir man mer fokuserad, fruktbar och uppfylld. Man inser att det finns vissa saker som bör prioriteras framför andra i det dagliga livet, och man kan även finna svaren som man har letat efter under dessa tysta reflektionsstunder.

När någon tar sig tid för att tyst begrunda, hjälper ögonblick av tystnad och ensamhet till att omvandla ens tid borta från det hektiska livet till något meningsfullt, kontemplativt och andligt. När de ger den gåvan till sig själva, så öppnar de sitt sinne för nya möjligheter som de kanske aldrig har övervägt tidigare. I början kanske de tror att de har blivit utmanade till nya tillväxtområden och gör upptäckter om sig själva på ett sätt de inte har gjort förut.

De måste vara beredda att ge sig själva tid för att i lugn och ro lyssna och reflektera över de känslor som behöver tas itu med t.ex. ensamhet, rädsla, ohälsosam lojalitet, negativa skamkänslor och fördömanden, alla områden av krossade förhoppningar eller tidigare sorger som behöver läkas. Dessa stunder är inget för de mesiga, man måste vara modig nog att vara uppriktigt ärlig mot sig själv och mot Gud. Det öppnar upp en till en tid då viktig healing, balansering, integration och transformation kan börja ske inom dem själva och därmed även i deras yttre liv.

Under en tid av lugn eftertanke börjar en individ upptäcka och ta till sig den rikedom som finns inom dem, och som de var omedvetna om eller inte tidigare kände till. De börjar upptäcka den gudomliga musiken med sina gudomligt harmoniska övertoner. En individ vill oftast förändras, inte nödvändigtvis på ett dramatiskt sätt, men på ett enkelt, subtilt, men inte desto mindre, djupgående sätt.

När man tar sig tid för lugn eftertanke, försöker man förstå sina egna känslomässiga reaktioner och gensvar på de situationer och människor som man har haft att göra med. Självreflektion ger en möjlighet att gå från att bara uppleva livet till att förstå det. Självreflektion ger en möjlighet att tänka på vad man gör bra, vilket leder en till att ta beslut att göra något på ett djupare plan än tidigare.

Reflektion kräver lugn och ro och innebär ett inre tillstånd av att vara. Det kräver engagemang och disciplin för att vidta de nödvändiga striderna för att framgångsrikt besegra det inre tjattret som uppstår. Det inre tjattret är snabb att inkräkta på ens beslutsamhet att vara i ett tillstånd av tyst eftertanke genom tankar som dyker upp till ytan, tankar om vad man glömde att köpa i affären tidigare, eller vad någon sa på jobbet.

Det distraherar en från en inre och meningsfull reflektion om de värderingar som är viktigast för en. Dessa värderingar aktiverar och uppmuntrar en individ att sätta ihop en väv av de mest avgörande ögonblick de har upplevt. Det är de ögonblick som de uppskattar som milstolpar i sina liv, de glada ögonblicken, de kreativa stunderna som gav dem positiv energi.

Att fokusera på de mest avgörande ögonblicken gör att man bättre kan klargöra och definiera vem man är. Man tittar på vad som betyder mest för en och hur man vill använda sin tid, energi, erfarenhet, kompetens och sina resurser för att få maximal utdelning från sina tidigare mönster och vad man då förväntade sig av framtiden. Man känner sig mer avskild från upplevelser i det förflutna och mer deltagande och fokuserad i nuet.

Det känns som om man lever sitt liv i mer överflöd, med större självförtroende, ny förståelse och klarhet om vägen framåt. Genom att vara ensam och ta sig tid för reflektioner kan man återupptäcka skönheten och kärleken runt omkring sig och i sitt eget liv. Det ger en ett lugn att bara vara närvarande med sina tankar. Det ger en tid att reflektera över sitt liv och hur lyckligt lottad man är för allt man har och för vem man är.

Jag lämnar er nu och ber er fundera och reflektera över dessa ord.

Jag ÄR Ärkeängeln Gabriel.

Översättning Ulla Krogh – www.st-germain.se

©2014 Marlene Swetlishoff/Tsu-tana (Soo-tam-ah) Keeper of the Symphonies of Grace

Du gillar kanske också...