Dikt av Per Beronius, 20 augusti

Tema: Gåtan, som är sitt eget svar

Det händer
Om än inte särskilt ofta
Att tiden abdikerar, väljer en annan arena
Rörelsen upphör, hjulen slutar att snurra

Allt som genom ett trollslag stannar upp
Till en stillbildens tavla på väggen sig förvandlar
Det eviga nuet sig infinner

Sinnet
Där det tidvis stormar, drar sig undan
För en välbehövlig vilopaus, allt har en mening
Men vilken

Den som bortom dimmors slöjor sig döljer
Kanhända, något på spåren vi kommit, men vad
Vad göra, när svaret, ständigt gäckande i buskagen
Sig gömmer

Vad annat göra, när inget svar på gåtan gives
Om inte ge sig till tåls, låta tålamodet ta över taktpinnen
Vänta och se, vad skall sig uppdaga, när dimmorna skingrats
För världens alla vindar

Livet ett konglomerat av obesvarade frågor
Är det nödvändigt att ha svaren på alla
Och i så fall varför

Från stund till annan tätnar mystiken
Men vi må minnas, när vi i livets spel ger oss in
Varandet en äventyrens resa, om vilken på förhand
Vi inget skall veta, om så vore, missade vi
Hela poängen

Men här och just nu händer än en gång
Något oförutsett oplanerat

I denna evighetens punkt
Drar tiden sig diskret undan, efter alla dessa
Tusenden mångfaldens år sedan fallet
Ner i avgrundens djup

Tar sin tillflykt, sig förenar
Med den stillbildens och tidlöshetens tavla
Som hänger på väggen

Ett genombrott
I evolutionen, bortom ordens beskrivning
Kanske det är här svaret på gåtan
Vi har kommit på spåren

Ett steg på vägen
Där vi ett ögonblick stannar upp, på djupet börjar fundera
Varför är jag här, där jag är just nu

Det måste finnas en mening, men vilken
Återstår att se

Evigheten har ingen början, saknar slut
Allt börjar om på nytt

Måhända det är så
Att gåtan är sin egen mening, cirkeln sluten

Kanske alla dessa frågor kokar ner
Till en enda gemensam, i endräkt sig förenar

Vem kan väl segla förutan vind, vem kan väl ro utan åror
Vem kan väl för evigt leva sin käresta, sin älskade tvillingflamma
Sin saknade hälft förutan

Och här som epilog, ett utsnitt ur boken Bortom 2012 –

Det förlovade landet i väntan på sin döttrar och söner

ISBN 978-91-974676-7-4   Av Per Beronius  Beronii Förlag AB, 2010

”Separationens era förbi
Efter omätbar tid möts Jorden och Himlen
Dalen ur djupet sig reser

De första strålarna av den uppstigande Solen
Når blomsterängen

Daggdroppar skimrar i regnbågens alla färger
Mörkret gjort sitt, säger tack och farväl
Lämnar arenan för gott

En ny dag, i en ny tid, på en ny Jord
Med en ny Himmel sig förenar
Allt blir ETT”

Mottaget av Per Beronius
————————————————————–