Dikt av Per Beronius, 4 juli
Tema: Ett fragment av världshistorien
I gränslandet
Mellan den gamla, och Den Nya Tiden
Utmaningar av existentiella dimensioner
Mänskligheten möter
Morgondagens vibrationer
Former, färger och mönster, lika oförutsägbara
Som molnens färd på himlens valv
Det som så stabilt, tycks ha varit
Sedan födelsen av den illusoriska tiden
Låter sig inte längre, in i framtiden extrapoleras
Ett totalt oförutsägbart scenario
Av bibliska dimensioner, med stormsteg
Mänskligheten möter
En sinnets oro
Över planeten Jorden sig utbreder
Förändringarnas vindar, oemotståndligt
Utan pardon över hela Planeten
Sveper
Så vad gör vi här och just nu
När det, som under gårdagen kändes
Så förutsägbart bekvämt, har givit oss på båten
Hela havet, i sin oförutsägbarhet stormar
En fråga utan svar, som tränger sig på, och ändå
Att hantera på var människas eget bevåg
Denna problematik
Kommer vi inte undan, det var vi själva
Genom vår Gudagivna fria vilja
Som på själens nivå
Ansökte om inträde till planeten Jorden
Detta kosmiska universitet
Med sina
Extremt höga inträdeskrav
Här befinner vi oss just nu
Med den utmanande uppgiften i bagaget
Att lösa upp den Gordiska knuten
Den
Som sedan tidens födelse
Hållit oss kvar i ett stilleståndets grepp
Där vi i våra egna, begränsade tankeformer
Skruvstädslikt suttit fast i oss själva
Kanske denna utsaga
En liten ledtråd oss given
När vi söker vägen till Himmelriket
På Jorden åter
Vårt eget ansvar vi bär, alla och envar
Inga genvägar oss givna
Står till buds
Är detta budskap från ovan givet
Tydligt nog
Det avgör vi själva undantagslöst
Alla och envar, på sin egen tysta kammare
Vårt eget ansvar
Det som oss händer
Sig utspelar, vad det än vara må
I evighetens varje stund
Ansvaret vårt eget
Det kan inte delegeras, lejas bort
Vad är väl ansvar, något annat
Än att medvetet svara an, mot vad som än
På vägen, i sin oförutsägbarhet
Oss möter
Existensen, livet
Denna välsignelsens gåva
Så Gudomligt väl utformat, ordnat
* * *
Mottagen av Per Beronius
————————————————–
