Dikt via Per Beronius, 1 juli

Tema: 3D-världens ödestimme

Tornklockan har slagit
Sitt ödesmättade tolfte slag

En jordisk värld i gungning och upplösning
På väg att krackelera, har en gång
Och för alla gjort sitt

En illusionens och drömtillståndets värld
Som blev till genom ett tankefelets snedsprång
I en tusenden år av gången tid

Här har mänskligheten i rundgång
Sömngångaraktigt vandrat omkring
Utan att något det minsta förstå, om syftet med livet
Dess mening och mål

I dessa dagar rivs de sista murar
Som av mörkerkrafternas företrädare
Satts upp för att hålla mänskligheten i schack
Tvång och förtryck

Ingen vacker syn precis, med klarspråk så att säga
Men i dessa dagar, är något helt nytt
På väg att hända

En tusenden årens unken luft
Blir på hemväg mot Himmelriket på Jorden
Lätt att andas

Hyckleriet har gjort sitt
Mörkerkrafternas ledare i desperation och panik
Klamrar sig fast vid sina maktpositioner

Gör vad de kan
Med sina knep och knåp
För att hålla mänskligheten i fortsatt förtryck

Rädda vad, som räddas kan
Men detta båtar föga, en fors i snösmältningens tid
Är omöjlig att stoppa

De mörka hattarna har skjutit sig själva i foten
Satt käppar i hjulen för sig själva

En kort oredans tid att förvänta
Men sedan har denna tumultartade tid
Kommit till sitt oundvikliga slut

En tillfullo uppvaknad mänsklighet
Ser till att Tellus, den Blå Planeten, Jorden, Moder Gaia
Kommer att återställas till sitt i begynnelsen
Av Gud menat ursprungliga skick

En prövningarnas evighetslånga epok
På väg mot sitt snara slut, 3D-världen gnolar
På sin Svanesång

Vad mer är att förvänta
Än en kort slutrunda på löparbanan

Sedan kommer allt
Som genom ett trollslag, en gång
Och för alla vara över

Fortsättningen följer på den 5:e
Och högre medvetenhetens nivåer

För alla och envar
Som väljer att med rymdraketen
Följa med

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
—————————————————-