Dikt via Per Beronius, 14 mars

Tema
”Ge mig din själ
Och jag skall ge dig hela världen”

Varför är vi på Jorden
Vi människobarn som valt av vilja fri
Att leva gemensamt i en samhörighet av kärleken styrd

Vi behöver samtala, prata med varandra
Vi behöver få veta att vi är sedda, är på Jorden
För att låta ögon mötas, i varje Helighetens ögonblick

Vi är flockdjur, och vi behöver varandra, ensam är inte stark
Gemenskap, ett villkor för mänsklighetens fortlevnad, separation
En förintelsens väg, som leder till det land
Som kallas Undergång

Gemensamhet synonymt med kärlek
Den ovillkorliga kraft som allt i Universum till en Helhetens
Enhet håller samman

Åtskillnad, separation
Synonymt med rädslans uppgivenhet

Hur ser den värld ut
Där vi just nu i dessa dagar lever

Lever vi upp till de kriterier
Vår fortlevnad satt som villkor för vårt fortbestånd, tveksamt
Det finns tecken att något är på väg att krackelera, gå sönder
Hög tid för en välsignelsens förändring

När man medvetet ser sig omkring
Vad är det då som möter, om inte systrar och bröder
Som låtit sig av omedvetenheten fångas, manipuleras
Förföras, av mobilen och andra
Liknande konstruktioner

I och för sig rätt använda
Har sitt absoluta berättigande, men missbrukas
Å det grövsta

Av girighetens företrädare, med lock och pock prånglade ut
Rabatter och diverse andra så kallade förmåner
Som ordlöst, men med klarspråk säger

”Ge mig din själ
Och jag skall ge dig hela världen”
Ett uttryck hämtat från Mästaren Jesu tid
2000 år i det förgångna

Vad båtar det, vad hjälper det väl mänskligheten
Om människan av mobilen, och andra liknande ting förhäxad
Väljer att från morgon till kväll av illusionen
Låter sig fångas

Glömt sina systrar och bröder alldeles bredvid
Som spårlöst försvunnit i osynlighetens
Omedvetenhetens Rike

Frågan är ställd
Välkommen, att den kastade handsken ta upp

Här som ett extra litet tillägg
Måhända det trots allt var bättre förr, där vi levde
I det som kallas fattigdom, och det materiellas nöd
Men månade, såg, och tog hand om varandra
Med kärleken i högsätet

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
—————————————————————————-
Den som vill veta mer om den som dessa ord satt på pränt kan söka på nätet med sökordet ”Per Beronius”, en veteran som i sin barndoms tid, på närhåll upplevt 2:a världskriget, bombflygplans nattliga muller, stridsskepps buller, soldater från söder som fosterlandet passerade helt nära husknuten, på järnvägen den smalspåriga mellan Hjo och Skövde i ånglokens era, hemmet nattetid tidvis mörklagt, sirener som stundom lät höra av sig, löpsedlars svarta rubriker var dag på bokhandelns anslagstavla

—————————————————————————-