Dikt via Per Beronius, 22 juni

Tema: Från bas till diskant

Till 3D
Om än med motstånd åter
Efter en tidlöshetens stund där ovan
Där tid ej är

Där själen, från kroppen är befriad
Sinnet åter i balans

Efter en turbulent dag på Jorden
Där tillsynes vad som helst kan hända

Den enda dagen, den andra ej det minsta lik
Med sina mångfaldens prövostenar

Ett makabert skådespel i en butik
Med tomma hyllor

Nu till huvudtemat åter
Den långa nattens färd mot dag
Går i dessa dagar mot sitt definitiva slut

Ljuset i tunnelns mynning
Allt tydligare skymtar från den ena dagen
Till den andra

Ett otvetydigt tecken
Människans eviga, tappra motstånd
Med sitt uppehållande försvar, går äntligen
Mot sitt lyckliga slut

En tillfullo uppvaknad mänsklighet
Systrar och bröder

Tar varandra i hand, i en kärlekens ring
Som spänner hela ekvatorn
Omkring

Ett hopp allt tydligare spirar
De mörka har gjort sitt

Tiden inne för ljuset
Återta herraväldet över Jorden

I en nära framtid
Där allt från dag till annan förädlas

För att till slut
Till en Edens Lustgård på Jorden vara åter
Till oigenkännlighet förvandlad

Striden med ljussvärden
Har varit evighetslång, prövande och hård
Men nu skall en välsignad vilans paus
Vara mänskligheten förunnad

Många av dem som medvetet arbetat
För ljusets återkomst till Jorden

Är mentalt och fysiskt trötta
Men kommer få gott om ”tid” i nuets hägn
Att rehabiliteras

Hoppets stjärna
Skall aldrig mer skymmas av något
Av vilket slag det än vara må

Vad mer att göra här och just nu
Än tacka Gaia, vår Moder Jord, som så generöst
Hennes barn, oss föder

Tacka varandra, tacka oss själva
För modet att härda ut i denna
Prövostundernas era

Börja om på nytt

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
——————————————————-