Per Beronius

Tema: Låt Kärleken spira

”Vad våldet har skapat, är vanskligt och kort
Dör likt en stormvind i öknen bort . . .”

Människan blir det hon tänker
Ge åt mörkret ingen uppmärksamhet bort

Spegel, du på väggen där är
Du som synliggör den hemlighet, som människan
Inom sig bär

Vad är det du ser
Är det Guld och fägringens grönskande ängar
Är det Kärlekens, Skönhetens och Sanningens värld

Berätta vad du ser, jag vill veta mer

Och spegeln mig svarar på sitt eget vis
Du behöver inga svar, från din egen spegelbild
Svaren på alla dina frågor inom dig själv du bär
Förborgade är

Inom dig bor ett akasha krönikans Bibliotek
Där mänsklighetens hela historia
Med sirliga bokstäver är satt på pränt
Evigt, orubbligt, outplånligt

Vad som än där står skrivet, låt det så vara
Det som varit, har varit, och inget mer med det
Inget mer att orda om

Vänd dig inte mot gårdagen om, den har för evigt
Gjort sitt

Ge åt mörkret ingen uppmärksamhet mer
Så lämna gårdagens förflutna åt sitt öde därhän

Så än en gång, vänd dig inte om
Då kan du till en saltstod förbli

Det som varit, har gjort sitt, så vänd blicken framåt
Vänd den mot Stjärnorna på natthimlen upp
De som så kärleksfullt mot dig blinkar

Ge din uppmärksamhet åt den skönhetens värld
Som väntar, din blick få möta
Väntar att av dig bli sedd

Det är du själv, som med tankens kraft skapar
Det du i framtiden vill möta

En ljusets värld
Där mörker flytt, ej längre är

Där mänskligheten, som en enhet skall leva
Där ljuset och kärleken styr

Det förflutna må vi en gång och för alla glömma
Se blott framåt, där tron på det goda, och sanningen är

Allt detta du redan vet
Om än kanske just nu, för ögonblicket glömt

Men minnet av framtiden
Skall komma till dig åter

Himmelriket är nära
Blott några tankens steg bort

* * *
Mottagen av Per Beronius
——————————————–

You may also like...