Dikt via Per Beronius, 23 november

Per Beronius

Tema: Kärlek föder kärlek

Det räcker med så lite
Ett frö som gror i den vänliga varma myllan, allt som behövs
För att ett träd, med alla sina utskott och grenar
Skall se dagens ljus, växa sig stort och starkt
Ett träd, som sträcker sina händer
Mot Himlens alla höjder

Det behövs så oändligt lite
För att skapa så oändligt mycket, ett vänligt ord
Ett ögonkast som säger, du är sedd, en utsträckt hand
En blick som låter ögon i Heligt samförstånd ordlöst mötas

Framgång föder framgång
Kärlek föder kärlek, sprider sig som ringar på vattnet
Likt den ljumma brisen, som gripar tag i seglen

Sprider sina kärlekens frön över en sargad och prövad planet
Tellus, Jorden, Moder Gaia, Hon, denna Gudinna, som med kärlek
Bortom alla gränser tar så väl hand om sina barn, i sina
Oändligheten färger, skepnader, tonarter och former

Kärleken, den ovillkorliga, skingrar molnen
Solens strålar kommer åter till en mänsklighet
Som framlevt sina prövningars dagar
Under evärdliga tider

Människan förstått, det vi ger
Kommer tusenfalt till oss åter, vaknar från dag till annan
I denna den yttersta tiden till sin fulla medvetenhet upp

Det som varit under tusenden prövningars år
Skall aldrig komma till oss åter, människan börjat ana
Vad som är livets mening, varför ljuset
Och människan blev till

Nu börjar vi alla som en
Hela Jordens befolkning om på nytt
Som det ETT vi är, om än i dessa nådens dagar
Skärmytslingar förekommer

Dessa, som med all tydlighet visar
Mörkret är desperat, har inget annat att göra än kapitulera
Inför ljusets oövervinnerliga kraft

Det som varit under tusenden prövningars år
Skall aldrig komma till Jorden åter, människan börjat förstå
Varför livet blev till

Nu börjar vi alla, hela mänskligheten, om på nytt
Den Nya Tiden är här, välkomnad av alla

Det behövs så lite, ett frö i den varma myllan
För att få ett träd med alla sina utskott och grenar
Att växa sig stort och starkt

Låt oss i dessa dagar
I tacksamhet och kärlek påminnas om det Mästaren gjorde
För Jorden och människosläktet, 2000 år i gången tid

Till Jorden från Himmelriket steg ner
Fick den nedåtgående destruktiva spiralen att vända uppåt, helt om
Räddade Moder Gaia och alla hennes barn från att gå under
Utplånas från den kosmiska rymden

Hur många av oss är det som förstått
Vad som i forntidens ögonblick var på väg att hända
En retorisk fråga, låt det stanna därvid

En dag ifrån oss går, en nattens välsignade vilostund
En ny dag i gryningstimmen möter, så fortsätter livet
Som det av Gud är tänkt och menat, livet
Ur Gudomlig tanke sprunget

Och här Kära Systrar och Bröder på Jordens rund
Ett litet tillägg till det som ovan står skrivet
I dessa de allra senaste dagar
Händer det ett och annat

Men jag ber er enträget
Låt er inte av rädslans beläten påverkas
Strunta i det som av massmedia dagligen och stundligen
Till leda pumpas ut, för att stjäla vår energi

Det enda vi behöver göra, ignorera det
Allt detta som repeteras är struntprat och inget annat
Avsett att dränera oss på energi

Gå inte på denna illusionens myt
Ge den ingen energi, och den kommer att självdö
Av brist på uppmärksamhet

Livet så enkelt i sin skönhetens klädnad
Ingen och inget kan hindra oss fortsätta att leva
I kärlekens gemenskap

Vi är inte på väg Hem, vägen har varit lång
Vi står redan vid Pärleporten och blir insläppta i Guds boning
Sjung och var glad, njut av det liv
Som Gud av kärlek oss givit

Och än en gång, livet så enkelt
När vi inte helt i onödan krånglar det till

*  *  *
Från ovan mottaget av Per Beronius
——————————————————————
I sin poesins utgivning, med fokus på världsutvecklingen
Nio titlar i bokhandeln, mer att läsa på nätet, sökord:
”Bortom 2012”, ”Ropet från Kosmos”, ”Röster från Andromeda”
Författarnamnet
————————————————————————————–

You may also like...