Dikt via Per Beronius, 24 april

Tema:
David och Goliat

Vad är det
I dessa, de yttersta av dagar
Vi med vårt tredje öga öppnat, förnimmer och ser
Om inte en eskalerande slutstridens kamp
Mellan de mörka, och de ljusa hattarna

De mörka, av desperationens
Ursinne styrda, klamrar sig förtvivlat kvar
Vid masten av det sjunkande skeppet

De mörka
Som infiltrerat mänskligheten
Inom alla samhällets sektioner och nivåer
Offentliga, såväl som privata

Tar till alla medel, och försåtens knep
Korruption, lögner, och andra satans beläten
De har tillgång till, för att få de ljusa på fall
Men detta på förhand, till misslyckande
Dömt

Majoriteten av en uppvaknad mänsklighet
Har fått mer än nog av detta
Fördärvliga spel

De mörka, i sitt övermod
Trott sig om, att de ljusa få på fall

Det är kvinnorna och barnen
Som fått ta de värsta smällarna
Ett bedrövlighetens scenario, minst sagt
Som tillåtits fortgå alltför länge

Majoriteten av mänskligheten
Satt ner foten, på skarpen sagt ifrån
Inga bortförklaringar tack, det räcker, det är nog
En Kärlekens atomreaktor på Jorden
I dessa dagar installerad

Ingen och inget, kan denna stå emot
En tidsfråga blott, innan striden en gång
Och för alla är avgjord

Goliat, som i ett hörn målat sig in
Kan inte längre David stå emot

Himmelriket på Jorden
Inom kort installerat

Rädslans atomreaktor skrotas
Till soptippen förpassas

Det som hänt Moder Gaia och hennes barn på Jorden
Sedan Atlantis gick sitt öde tillmötes, 13000 år
I gången tid, kommer aldrig mer
Tillåtas

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
————————————————