Dikt via Per Beronius, 6 juni

Tema: Enhetstänkande

Må barmhärtigheten
Bli till ett ledord, en ledstjärna
I detta folkvandringarnas
Ödesmättade tidevarv

Där det mesta, nära nog allt
Till oigenkännlighet stöps om

Våra systrar och bröder för prövningar
Av bibliska dimensioner utsatta
Tvingas lämna hus och hem

Och till vem
Om inte, till de mörka hattarna
De som av girighetens beläten är styrda
Renons på empati

Från Stjärnornas värld är vi komna
Till Stjärnevärlden skall vi återvända
När detta vårt jordiska uppdrag
Är fullbordat

Stjärnevärlden, vårt ursprung
Det är där vår vagga stod

Må vi minnas
Under våra oräkneliga inkarnationer
I en fysisk kropp på Jorden

Denna underskönt vackra lilla planet
I utkanten av Vintergatan
Vår älskade och vördade
Moder Gaia

Mer än en gång
Vi själva varit flyktingar

Tvingats lämna hus och hem
Och till vem

Om inte de mörka hattarna
Av girigheten styrda

De som samvetslöst skott sig
På fattigdomens och nödens bekostnad

Men i denna turbulensens tid
Är dessa mörkrets proselyters dagar
Räknade

De mörka krafternas demoner
Gjort vad som stått i deras makt för att få
Oliktänkande på fall

Åter tillbaka på huvudspåret
Må vi minnas, om än på ett undermedvetet plan
Vi har själva levt i olika kulturer

Vårt språk
Vår kroppsfärg varierat
Från den ena inkarnationen
Till den andra

Till det yttre vi varit olika
Men till det inre alltid en och densamma

Med detta sagt
Låt oss förlåta oss själva
För våra tillkortakommanden

Förlåta varandra
Med Mästarens ord som bakgrund
Förlåt dem, ty de förstår inte
Vad de gör

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
—————————————–