Dikt via Per Beronius; Det lätta, det svåra, 3 maj, 2017
Ämne: Det lätta, det svåra.
Människan, en Guds avbild
ej menad att leva i ett land, där svärdsklingor
varandra korsar.
Människan menad, att leva i ett land
där friden och freden har sin boning, så
det av Moder/Fader Gud är menat.
Men hur blev det, när det kom till kritan
svaret tydligt givet, när vi ser oss omkring, lyssnar
till vår innersta inres röst.
Här behövs inga ordens kavalkad, orden överflödiga
livet talar för sig självt, så vad göra
för att få ordning på torpet.
Vem har svaren på alla våra frågor, ja säg väl det
men ett är givet, upp till oss alla och envar
att visa självrespekt.
Respektera varandra, och vår Gudagivna fria vilja given
låta oss påminnas, till Guds avbild, är vi alla skapade.
Då kommer alla våra obesvarade frågor
besvarade till oss åter, efter den långa resan
i öknens ingenmansland.
Ansvaret vårt eget, kan inte delegeras
det enda av nöden, saktmodigt lyssna inåt
svara an mot det, som samvetet och Hjärtat oss bjuder.
Svårare än så, är det inte, och här
möter vi paradoxen, det skenbart orimliga
det lätta, det svåra.
* * *
Från den eteriska världen mottaget av Per Beronius
———————————————————————-
