Dikt via Per Beronius, En kärlekens oemotståndliga lavin, 12 september, 2017

Ämne: En kärlekens oemotståndliga lavin
Meddelande:
Den 11:e September 2001
öppnades allt på Jorden upp
mot något helt annorlunda nytt
efter ett evighetens mörker, där mänskligheten
under många tusenden år levt i sin självskapade
fångenskap, tanken kommit rejält på sned.
Mörkerkrafterna av rädslan givits tolkningsföreträdet
men inget träd, av vilket slag, det än vara må
tillåts till Himlen växa upp.
Inget för evigt varar, stillestånd en anomali
för eller senare tappar mörkerkrafterna greppet
en första människa, till sin fulla medvetenhet
vaknar upp, så en till, en till, och så vidare.
Motståndet mot uppvaknandet tillåts inte sabotera
en kärlekens lavin satts i rullning, en lavin av storlek
ingen och inget kan stå emot.
Mörkerkrafterna, en gång och för alla tappat greppet
har inget annat val, än att hissa vit flagg, kapitulera
en totalförändring av biblisk storleksordning.
Nu är vi, där vi är denna dag
med “Den 11:e September” i åminnelse
ingen och inget, av vilket slag det än vara må
kan förhindra människan ur Törnrosasömnens dröm
vakna upp, mörkret har för evigt förlorat greppet
om mänsklighetens kollektiva sinne.
Nu är det annat som gäller, Tusenårsriket
till Jorden kommet, allt börjar om på nytt
förutfattade meningar förutan.
Minnet av 11:e September 2001
så sakteliga tonar bort, vem är väl den
som kärleken, skönheten och sanningen
kan stå emot.
*  *  *
Av Per Beronius från ovan mottaget att vidarebefordras.
——————————————————————————-
“Vi står inför vår största utmaning någonsin, under omätbar
tid i livets skola på planeten Jorden har människan framlevt
sina liv i en polariserad världs mörka källarvalv, där själen
danats genom prövningar av vitt skilda slag
prövningarnas era går nu mot sitt slut,
Himlen och Jorden skall återförenas.”
—————————————————

You may also like...