Dikt via Per Beronius; Slutstriden, 19 juli, 2017
Slutstriden
:
I den sista, av denna dagens timme
är det dags för en summering av det som hänt
det senaste dygnet.
Den senaste veckan, månaden, och året
ett år en lång tid, med mänsklig
tideräkning mätt.
Men i dessa dagar
har den verkliga, icke-tidens värld
för första gången, på scenen klivit in.
Sedan mörkerkrafterna i desperation
gjorde ett sista försök, att Jorden, ta över.
Vågorna i stormvindarna svallat
Skeppet mer än en gång, nära att gå på grund
förlisa, men Skyddsänglarna
har detta förhindrat.
När mörkerkrafterna
genom list och försåt, med avsikt
försökt sabotera.
Genom ett sista försök
planeten Jorden, Moder Gaia
denna, den Gudomligt vackra planeten.
Denna pärla, i Universums oändliga rymd
annektera, ta över.
Men Skyddsänglarna
har hållit emot, försåtet förhindrat.
Mången gång
har mänskligheten varit på väg.
I avgrundsdjupet falla, men detta
av de ljusa krafterna har förhindrats.
I denna, den yttersta tiden
mörkerkrafterna, från dag till annan
alltmer desperata, vet att deras dagar
är räknade.
Så vad annat att göra, än slappna av
låta sinnet äntligen komma till ro.
Vila i sig själv, tids-uret, en museal klenod, ställa av
den har gjort sitt, för att aldrig komma åter.
En liten välbehövlig vilopaus
i evighetens hägn.
Innan det är dags
att börja om på något okänt
helt annorlunda nytt.
Om det som väntar
skall vi inget veta, det är vi själva.
Alla och envar, som dag efter annan
den nya framtiden skapar.
I sammanhanget, må vi låta oss påminnas
människan, till Guds avbild blev skapad.
Innan den illusoriska tiden
i rampljuset klev in.
* * *
Av Per Beronius, från den eteriska världen mottaget.
———————————————————————-
—