Jorden via Pamela Kribbe, mars 26

Moder gaia kategori

Jorden via Pamela Kribbe: Rotchakrat

26 mars 2016 av Paul Backes

 

Kära vänner,

Jag är Jorden. Jag älskar er, ni är mina barn. Ni rör er på ytan i era dagliga liv medan ni är upptagna av trycket från vardagen, och jag följer er långt och länge för att uppmana er att återvända till kärnan av vilka ni är. Jag vill få er att vakna upp till de ni innerst inne är.

Ni är på en resa inåt; Er själ vill helt stiga ner till Jorden och att gå samman med en mänsklig kropp och leva och verka här. Medan ni söker efter sätt att ändra er mänsklighet, försöker er själ att omfamna er. Den vill vara människa, och komma ner helt till Jorden och att skapa en fusion mellan själ och människa. Det är ert syfte på Jorden.

Idag talar vi om rotchakrat, energicentret vid botten av ryggraden, chakrat närmast Jorden och den som djupast påverkas av Jorden. Hos många av er, finns det rädsla som fastnat i rotchakrat. Om ni kunde se rotchakrat hos majoriteten av människorna på Jorden, skulle ni se att det är fragmenterat och inte helt, ibland är det till och med ett tomrum. Resultatet blir att många människor tvivlar på om de verkligen hör hemma här på Jorden. De undrar om de verkligen kan känna sig trygga och välkomna här.

Jorden är en plats med potential för så mycket överflöd och rikedom, och då menar jag en mängd upplevelser för er som en själ. Mycket glädje och inspiration kan upplevas här, men för närvarande finns det mycket mörker på Jorden. Under många århundraden har mänskligheten hållits fången av illusioner och rädsla som kan göra livet på Jorden till ett helvete, eftersom en slöja föll över er naturliga visdom. Det uppstod en avfjärmning, som når in i kärnan av ert väsen.

Förmågan att leva, i ordets rätta bemärkelse – att leva i glädje och inspiration – kan bara komma från naturen, men ni har placerat er i opposition till naturen. Mänskligheten har försökt att höja sig över naturen, och på ett avsiktligt, envist sätt försökt att införa struktur och ordning av verkligheten i omvärlden, men det fungerar inte.

Ni lever mitt i skärvorna av en gammal världsbild som snabbt håller på att förlora sin giltighet. Det är en världsbild där människan var organisatören och manipulatorn av världen omkring dem. Människor försökte kontrollera naturen genom sina egna uppfattningar och åsikter, och då blev den mycket främmande. Människor förlorade band med vad som är mest naturligt för dem: deras känslor och enheten med den levande verkligheten i naturen som omger dem.

När ni förlorar sambandet till livet inom er, förlorar ni också anslutningen till livet utanför er. En kyla som utvecklats till en härdning kan observeras i många människors hjärtan. Det är uppenbart i många människors rotchakran, att de inte vet hur de kan ansluta sig till Jorden på ett levande, vitalt sätt, på grund av de rädslor och förtryck som finns lagrade där.

Jag har tidigare, i vissa kanaliseringar talat om hur själen stiger ned till Jorden. Hon har en mycket stark önskan att inkarnera här med avsikten att sjunka till den djupaste nivån så att hon kan tillföra ljus till Jorden, så att materian kan bli levande inifrån. Vi har talat om en resa genom de lägre chakrana, en resa som börjar i hjärtat och sträcker sig genom buken: till solar plexus, till navelchakrat, och slutligen till rotchakrat längst ned i ryggraden.

Rotchakrat är vad vi vill tala om i dag. Hur kan ni läka den delen av er, den rädsla och det tvivel som finns där? Hur hittar ni svar på frågorna: “Får jag vara här? Är jag välkommen här? Kan jag låta mitt ljus lysa nedåt till den djupaste nivån, till kärnan i mitt liv.

Ni är så vana vid överenskommelser i världen utanför dig, som innehåller samhällets förväntningar, men mänskligheten behöver nu människor som vill gå en ny väg, för att återuppliva naturen. Och det innebär att naturen i er – er mor, Jorden – och i synnerhet, först av allt, naturen i er. Genom att göra detta tänds en ny gnista, som tinar de frysta delarna inom er, vilka då blir varma och vätskan flödar igen.

Hur ska ni kunna åstadkomma denna process inom er själva? Hur ska ni kunna observera, omfamna och släppa primalrädslan som är fast i rotchakrat? Idag vill jag berätta om tre sätt som ni kan göra det på.

Det första sättet är genom att uppleva naturens skönhet. För att lugna ert första chakra, rotchakrat, perineum – alla är namn för samma energicentra – på ett skonsamt sätt, och locka det till att öppna sig och känna sig hemma på jorden, måste ni hitta en plats i naturen där ni känner er lugna. En plats där ni kan ta in naturens skönhet: träd, växter, blommor, djur, fåglar, moln, himlen, växlingen av årstiderna. En plats där ni kan känna vördnad för atmosfären och naturens skönhet.

Sök medvetet en plats, och om ni inte kan gå utomhus, titta då på en växt eller en vas med blommor i ert rum. Det finns alltid något av naturen i er omgivning. Ta in den naturliga skönheten, känn också in vad denna skönhet består av. Detta är inte en ytlig skönhet, ett ideal som har bestämts som vacker eller ful enligt mänskliga normer. Snarare är det en skönhet som sjunger fram ur dess inneboende karaktär.

Det är livet självt som ni upplever som skönheten: enkelheten och hängivenheten som flödar genom växter eller träd, vilka är ett med årstiderna; en fågel som sjunger; ett oskyldigt djur som går sitt dagliga stråk, lekfullt och mjukt – det är det som berör er.

Det jag ber er är, känn igen er själva i naturen. Ni tror ofta ni tas bort från naturen, från den harmoni och balans som finns där, men ni är en del av naturen. Försök när ni tar in, att känna skönheten, balansen, och rytmen av naturen, eftersom dessa egenskaper vill flöda genom er också. Er mentala aktivitet kan sätta upp barriärer mot denna känsla, och säga att ni inte hör hemma här, men ni är redan en del av naturen, eftersom ni lever i en kropp.

Beundra er kropp på samma sätt som ni beundrar något i naturen. Och för att göra det måste ni börja uppleva kroppen inifrån och inte utifrån, med hur den ser ut och hur den måste uppfylla vissa normer. Alla dessa bilder av skönhet som samhället ger er, är en tung börda som ni lider av och som är krystad och falsk. Den är lika kylig och artificiell som den mentalitet som skapar och föreskriver den – den är inte verklig!

Titta bara på fåglarna och löven på träden. Ingen är exakt lika den andra, var och en är unik. Ni jämföra inte den ena med den andra, utan ser helt enkelt den naturliga harmonin och balansen som naturen utstrålar, då ni går genom en skog eller på en strand. Enkelheten i naturen – som uppenbaras i all sin komplexitet – är det som lugnar en människa som promenerar i naturen.

Känn nu hur ni själva är en del av detta flöde, liksom en del av det oskyldiga. Ni kan vara som ni är: en del av naturen, och naturen vill också utvecklas genom er på ett glädjefullt och balanserat sätt.

Sedan går vi ett steg längre. Fokusera nu hela uppmärksamheten på er egen kropp. Ni kan göra denna övning – om ni vill kalla den så – när ni är hemma eller när ni befinner er på en vacker plats i naturen, vilket kanske är ännu bättre. Fokusera er uppmärksamhet inåt och föreställa er sedan att ni själv är lika mycket en del av naturen, som ett vackert träd. Energierna flödar genom er, och vätskorna flödar i er, och vet exakt vart de ska ta vägen. Ert hjärta slår, blodet flyter, och allt vet vad det ska göra.

Även om kroppen är en komplicerad organism, vet alla organ vad de ska göra för att naturligt skapa hälsa och vitalitet. Känn att ni ingår i förnyandet och den helande kraften som är naturens egen. Det finns så många helande krafter i naturen och de är alla tillgängliga för er kropp. Era levande celler vet vad ni behöver, eftersom er kropp är en mycket klok organism.

Överväg nu att er kropp har ett eget språk. Er själ visar sig i och genom kroppen, och det är vad själen verkligen längtar efter att göra! Kroppen är inte något lägre, något sämre, kroppen är en underbar bok, själens manual.

Tänk er nu, att ni har fått denna kropp som en underbar gåva från Skapelsen. Känn respekten från Skapelsen av kroppen och hur livet vill ta hand om er. Ni är så vana vid att se kroppen från utsidan och kritisera den, känn den nu från insidan. Känn hur det uppstår en oändlig källa av vitalitet och glädje, och hur kan ni ge den form och näring med styrkan från den djupaste delen av er själ.

Föreställ er hur varm livskraft kommer från rotchakrat. Ni kan se den röda färgen runt det – eller någon annan färg – som uppstår spontant. Känn hur, från elden, den djupa livskraften, den helande varma ström som flyter i kroppen: benen, ryggraden, midjan. Låt den strömma upp till axlarna, till era armar och händer. Känn er jordade, känn era fötter inifrån, hur de vilar på mig, Jorden, känn också livskraften som finns i marken.

Fråga er kropp: “Känner du dig bra? Finns det något jag kan göra för dig? Behöver du något från mig? “Bara fråga, vänta sedan tålmodigt. Det är möjligt att kroppen inte kan svara omedelbart. Ni kan behöva lära er att tala på detta sätt med kroppen, men det är fullt möjligt.

Kroppen lyssnar på er. Ni är drivkraften, så naturligtvis vill kroppen ha kontakt med er – bara fråga den. Res med er uppmärksamhet försiktigt genom hela kroppen. Börja med huvudet. Låt er uppmärksamhet cirkulera som en mild viskning, ett försiktigt flöde, runt huvudet. Föreställ er uppmärksamhet som en mycket mjuk bris som frågar er kropp mycket ömt: “Är allt okej med dig? Kan jag hjälpa dig? Du är en sådan vacker gåva. Kan jag ge dig något som du behöver? ”

Bara flödet av den mjuka brisen från er uppmärksamhet stimulerar era celler och gör dem lyckliga. De dansar i en cirkel, lyckliga av glädje, eftersom er uppmärksamhet berör dem med er kärlek.

Låt er uppmärksamhet cirkulera runt halsen, axlarna. Låt den flöda genom ert hjärta, genom ert solar plexus och navelchakrat, och slutligen tillbaka till ert rotchakra. Ta er en ordentlig titt där. Ni kan få en bild eller en känsla av ert rotchakra, vilket ligger intill svanskotorna, längst ner på ryggraden. Ni kan känna något där; ni kan känna en gammal rädsla, eller överbelastning och blockering, men ni behöver inte göra något åt det.

Ni behöver bara vara närvarande, genom denna mjuka brisen som försiktigt smeker längs den, och även om ni inte känner eller ser något, är det ändå okej. Var bara närvarande med er uppmärksamhet, eftersom er uppmärksamhet läker: det är befriande för kroppen. Kroppen vill bli sedd och hörd, och inte bara fungera som en mekanism som tillåter er att göra saker; den vill bli uppskattad för sin egen skönhet. Och inte den skönhet som ni ser på bilder i tidningar och tidskrifter, utan den typ av skönhet som en fågel i ett träd besitter, eller en groda vid kanten av en damm.

Det är skönheten i det vanliga sättet att vara, med dess hälsosamma skönhet, dess naturliga färger och former. Det är den typ av uppmärksamhet kroppen vill ha från er, och den vill veta att ni uppskattar den.

Låt nu brisen röra sig försiktigt längs benen. Röra sig från rotchakrat till knäna och ner till anklarna, hälarna, till fotsulorna och även till alla tio tårna, och känna hur ni tas upp i flödet av liv. Ett helande inflytande sker på grund av den inre uppmärksamheten med denna övning, om ni vill kalla den så, men egentligen är det bara en fråga om att erkänna källan till varifrån ni kom.

Så ni börjar med det första steget, vilket är att uppleva skönheten i naturen. Och sedan det andra steget, vilket är att inse att samma skönhet finns i er själva, i era egna kroppar. Ni är en del av naturen, den naturliga strömningen av livet, så ni behöver inte göra någonting för att uppnå det, eftersom ni är den.

Det tredje steget är att ansluta till vibrationerna och livfullheten inom er, och även att skämma bort er själva, genom att uppleva soliditet, säkerhet och trygghet för ert rotchakra. Och genom att hänge er, då menar jag något annat än ni kanske tror. Jag ber er att möta barnet inom er genom att ni föreställer er att ni är ett fem år gammalt barn. Försök att inte tänka för mycket, utan försök istället att känna kroppen av detta barn, dess livskraft, dess ungdomlighet. Det är mitt i sin utveckling, så det är nyfiket och vill veta alla möjliga saker.

Detta barn bor fortfarande någonstans inom er, och jag ber er att ansluta med det och göra det barnet vill göra. Det kan vara så att barnet i er känns oroligt, har varit nedtryckt, eller är rädd. Därför kan det vara så, att det första sättet på vilket barnet presenterar sig för dig, är genom en negativ känsla, som tycks motsäga idén om att hänge er själva.

Men det jag vill att ni ska förstå är, att detta barn är den mest spontana delen av er, den del som inte består av raffinerade känslor vilka bedöms som lämpliga, de ni har lärt er är korrekta för er uppväxt i samhället. Snarare är detta barn er primala del, den del av er som har er originalitet och är därför den mest naturliga, spontana delen av er.

Jag ber er att göra detta barn synligt. Det kan vara så att en bild inte omedelbart bildas, men försök att föreställa er det. Föreställ er att ni är ett fem år gammalt barn, eller ungefär i den åldern. Ta den första bild som kommer upp, tänk på och se vad barnet ser. Är barnet lyckligt eller ledset? Skrattar det eller verkar det miserabelt? Är det glad eller nedstämt? Är det rädd eller känns det tryggt? Sträck ut handen mot barnet och se om hon eller han tar den.

Vänta tålmodigt, för ni har all den tid som krävs för detta barn. Be det sitta med er och ta det i era armar.

Vissa människor, kommer barnet att älska och kasta sig in i deras armar, men för andra, kommer barnet att hålla avstånd, eftersom det känner misstro, och det är också okej. Det viktigaste är att ni ansluter med barnet, och att bättre försöka förstå beteendet, och att upptäcka vilka djupa känslor som kan uppenbaras för er, genom detta barn. Det handlar inte om helande och att omedelbart göra det bättre; det handlar om att fråga barnet: “Vad vill du ha av mig nu? Vad skulle du tycka om att göra? Vad behöver du mest just nu? ”

Detta är något ni kan göra ofta i vardagen. Gör det till en vana att gå och be barnet inom er vad det behöver. På det här sättet ansluter ni till det primära flödet av livet inom er, vilket uppenbarar sig mycket lättare hos barn än hos vuxna, vars känsloliv är så strukturerat och begränsat av mentala regler.

Låt den mest spontana delen av er tala, eftersom den vill komma till er för att uttrycka sig genom er, och kan genom detta åter bli en källa till skönhet. Inte en konstgjord typ av skönhet, utan en originell, vild skönhet, som en porlande bäck som på vissa ställen är mycket stilla och orörlig, men på andra ställen kan vara mycket kraftfull, då den kastar sig ner i kaskader från klipporna. Barnet i er är som det levande vattnet, som vill flyta och röra sig, så tillåt er att förflyttas av barnet.

Gör denna anslutning till här och nu, om och om igen. På detta sätt, tar ni er tillbaka till ert eget grundläggande väsen. Då barnet känner sig tryggt, känner ni trygghet inom er, i rotchakrat i er grund. Det innebär att ni kan lita på er själva genom att konsultera era djupaste känslor inom er. Det betyder att ni inte behöver gömma er för er själva, utan kan möta er egen rädsla och kan förlåta och omfamna er själv.

När det inre barnet välkomnar er, då har ni erövrat världen! Då kan inget mer hända er, eftersom ni har sagt “ja” till livet, till dess upp- och nedgångar, dess toppar och dalar, och det är säkert.

Att veta att ni är säkra, ligger inte inom förutsägbarheten i att veta hur det kommer att gå, eller för att vara säker på att få en bra framtid genom att säkerställa saker och ting. Det sanna livet är att acceptera förändringar, som alla oväntade vändningar en flod kan stöta på. Men ni kan ändå känna er trygga, och det är bara möjligt om ni litar på strömmen av livet självt. Inte från ert sinne som övervakar flödet ovanifrån, utan genom att vara flödet självt och, på samma gång, förtroendefullt stanna kvar.

Det är säkerhet och solitt, det är en sann inre styrka, och ni bara kan hitta den i er själva, i er kropp, i barnets del av er. Och för att göra det, krävs en enorm ansträngning av er, eftersom ni har fått lära er att ni själva måste behärska livet, genom er mentala sida. Ni kommer att uppmanas att återvända till källan av själva livet, och detta kan inte ske med hjälp av sinnet, utan genom spontaniteten av er natur.

Naturen är inte kaotisk och gör inga misstag. I naturen tillämpas naturlagar, men de är mycket mer annorlunda, än ni kan förstå med det rationella sinnet eller er logik. Det är att leva genom att känna sig själv och dit flödet av livet vill att ni ska gå. Håll kontakten med kroppen och med naturen.

Var i kontakt med barnet inom er och ni kommer att se att livet också händer enligt lagar, men lagarna av ett helt annat slag. Inte de logiska, utan de som är mer riktade till att lyssna på en större helhet, och allt inkluderar er och har ert välbefinnande i hjärtat. Ni är ansluten till det hela, och när ni verkligen gör det, då känner ni att ni styrs och stöds av något obeskrivbart, något stort och bra, något tryggt och säkert.

Jag är också en del av denna större helhet. Jag Jorden, bildar en helhet med mig själv och med allt som lever och frodas på mig. Men jag är bara en liten del av det större Kosmos, och genom allt detta, flyter något som ni kallar Gud och det jag bara kallar “livet”: något som är oändlig och oförstörbart.

Ni är små gnistor i detta flöde, men ni är också oändliga och oförstörbara, oavsett vilken form ni tar, och däri ligger den verkliga säkerheten som ni kan uppleva här på Jorden. Känn gnistan av en stor ström av varm, rörande, kärleksfull energi som genomsyrar universum.

Jag är med er. Jag vill vittna om detta flöde, för sanningen om det. Se skönheten omkring er, som fortfarande är synlig på jorden: växterna, djuren och skönheten, renheten och det oskuldsfulla i er, och hos människorna runt omkring er. Se det igen och återvänd till livet och omfamna det.

Tack så mycket för er uppmärksamhet.
© Pamela Kribbe

www.jeshua.net

“The Earth:The Root Chakra” Channeld by Pamela Kribbe, March 24, 2016 at http://www.jeshua.net

 

Översättning: Margareta och Hans Jonåker

 

You may also like...