Per Beronius, 10 april 2015

Tema: Singoalla

Från det förflutnas bortom, till här och nu
I evigheten

Universum nöjer sig inte
Förrän livets minsta fragment funnit sin rätta plats
Där allt är perfekt

Om framtiden skall vi inget veta
Men ändå, ett med visshet jag vet

En dag skall vi åter mötas, för att fullborda det
Som i ett gånget liv ej fullbordat blev
När det oväntade skilde oss åt

Var du just nu dig befinner, det vet jag ej
Om än namnet Singoalla i mitt öra
Ringer

I endräkt och kärlek levde vi samman
I ett österns fjärran land

Tills stormvinden obönhörligt svepte förbi
Och vi skildes åt

Varför det blev så här, det vet jag ej
Guds vägar outgrundliga, men vi behöver inte förstå Blott fortsätta livet leva, så som samvetet
Vårt samlade vetande oss bjuder

Lyssna inåt i livets varje ögonblick
Lyssna till hjärtats röst, leva livet i dess här och nu
I sin fulla potential, utan att om morgondagen
Sig bekymra

Det räcker, det är nog, och med visshet jag vet
En dag i en okänd framtid skall vi åter mötas
Singoalla, du min tvillingflamma

Tvillingflammor förutbestämda
Förr eller senare för evigt leva samman

Och så skall det bli om än okänt när
Vägen smal och krokig och vi inte
Varför förstår

Universum nöjer sig inte med mindre än perfektion Kärlek, skönhet, sanning, det fullkomliga
En nåd att stilla bedja om

Ett med visshet jag vet
När vi ber skall vi få av Gudomlig nåd
Om än dagen av någon outgrundlig anledning
Börjar i moll

Men med kärlekens
Och tankens obetvingliga kraft kan vi se till
Att kvällningen oss möter i dur

Och här och just nu blir jag påmind om några ord
Från min älskade vishetens Mormor

Som i min ungdomens tid
Gav mig ett kärlekens oförglömliga råd
Låt aldrig Solen gå ner
Över din vrede

Nu sänder jag henne genom dessa ord
Några tacksamhetens tankar

Och jag vet att hon tar dessa emot
Var än hon sig befinner i Universums oändliga rymd

Ty inget från något annat är åtskilt
Allt är ett, en och densamma

* * *
Mottagen av Per Beronius
——————————————–

You may also like...