Per Beronius

Tema: Isbergets hemlighet

Och ändå rör hon sig

Förändring det enda som är konstant

Ett axiom

Elektronerna fryser inte fast

Stenåldern bakom oss vi lämnat

Förändringens vindar

Obönhörligt, oemotståndligt, över Jorden sveper

Detta kan ej längre förnekas

Något vi får lov att vänja oss vid i denna tid

I denna epok av mänsklighetens historia

Där inget längre är som det varit

Inget gårdagen likt

Där vi från dag till annan

Bokstavligen kan känna, se och höra

Hur allt till oigenkännlighet stöps om

I det yttre, såväl som i vårt inre

Mänskligheten vid den avgörande punkt

Där isberget på djupet avslöjas

De mörka krafterna ej längre kan sig dölja

Bakom de fagra förförelsernas tomma ordkaskader

Isberget i sin helhet kommer upp till ytan

Tidigare kunde vi endast toppen se

Så är det ej mer

Despoternas agenda i sin nakenhet avslöjas

Tiden inne att tänka om, ta tjuren vid hornen

Börja fundera

Vad är det under tusenden år

Av illusionens slöjor omgivna

Vi ägnat oss åt

Det som var är ej mer

Har med god marginal, och mer därtill, gjort sitt

Den nya tidlösa tiden, den välsignade

Den vi i eoner väntat på

Är till oss kommen

Och så kommer den att vara

För alla och envar som väljer kärleken

I nuet, i ögonblicket leva

En gång och för alla slutar upp

Över morgondagen sig bekymra

Valet upp till oss själva

Välkommen du Ljusets era

Där mänskligheten, efter 13000 år i bojors fångenskap

Skall förlösas

För evigt till Moders/Fadershuset

Vänder åter

Och minns, det är vi alla och envar

Som med vår Gudagivna fria vilja väljer

Den smala eller den breda vägen

Orsak och verkan

Ett oskiljaktigt tvillingpar

*   *   *

Mottagen av Per Beronius

—————————————–

You may also like...