Per Beronius, 11 mars 2015
Tema: Urskillningens gåva
Undrens tid är inte förbi
Om än det kan synas så, när vi betraktar världen
Från ett yttre, rädslans utomperspektiv
Larmrapporter, svarta rubriker
Löpsedlar med ihåliga bokstäver försöker få oss att tro Jorden är på väg att gå under
Vi går vårt eget slutgiltiga öde tillmötes
Om vi inte räddar oss själva, anpassar oss
Till rädslans och girighetens ideologi
Bäst att se om sitt hus
Medan det är tid
Men inget kan vara mer felaktigt än så
Det är precis tvärsom
Om än girighetens profitörer
Understödda av mörkret ideologi, gör vad de kan
För att sätta tänderna i allt
Som kommer i deras väg
Myternas propagandamaskiner skorrar falskt
Försöker få oss att tro, allt blir bara sämre
Med tiden
Men den som har förmåga att se med sitt tredje öga Lyssna med kärlekens öra, kan aldrig
På avvägar låta sig föras
Alltför många har i denna tid
Till medvetenhet vaknat upp, kan inte längre
I den gillrade fällan falla
Ingen kan längre undgå att se
Solen går upp i öster, göra sin vanliga tur
Över Himlens valv, går ner i väster
För en vilans stund
Innan den nya dagen gryr
Detta kan inte förnekas
Mänskligheten låter sig inte längre på avvägar föras
Av dessa har vi haft mer än nog
Skapat vår egen urskillningsförmåga
Avgöra, vad är sant, vad är falskt
Tillkortakommandets tid är förbi
Människan sin urskillningsförmåga återvunnit
Låter sig aldrig mer
I återvändsgränden hamna
En kort upprensningens tid
Av det mörker som sedan urminnes tider
I Jorden bitit sig fast
Sedan är dramat över
Och det är dags för alla och envar
Att öppna porten till Allt
Öppna porten
Till sitt eget inre Himmelrike
Där kärleken, skönheten och sanningen
Har sin boning
* * *
Mottagen av Per Beronius
———————————————–