Per Beronius, 11 mars 2015

Tema: Urskillningens gåva

Undrens tid är inte förbi
Om än det kan synas så, när vi betraktar världen
Från ett yttre, rädslans utomperspektiv

Larmrapporter, svarta rubriker
Löpsedlar med ihåliga bokstäver försöker få oss att tro Jorden är på väg att gå under

Vi går vårt eget slutgiltiga öde tillmötes
Om vi inte räddar oss själva, anpassar oss
Till rädslans och girighetens ideologi
Bäst att se om sitt hus
Medan det är tid

Men inget kan vara mer felaktigt än så
Det är precis tvärsom

Om än girighetens profitörer
Understödda av mörkret ideologi, gör vad de kan
För att sätta tänderna i allt
Som kommer i deras väg

Myternas propagandamaskiner skorrar falskt
Försöker få oss att tro, allt blir bara sämre
Med tiden

Men den som har förmåga att se med sitt tredje öga Lyssna med kärlekens öra, kan aldrig
På avvägar låta sig föras

Alltför många har i denna tid
Till medvetenhet vaknat upp, kan inte längre
I den gillrade fällan falla

Ingen kan längre undgå att se
Solen går upp i öster, göra sin vanliga tur
Över Himlens valv, går ner i väster

För en vilans stund
Innan den nya dagen gryr

Detta kan inte förnekas
Mänskligheten låter sig inte längre på avvägar föras
Av dessa har vi haft mer än nog

Skapat vår egen urskillningsförmåga
Avgöra, vad är sant, vad är falskt

Tillkortakommandets tid är förbi
Människan sin urskillningsförmåga återvunnit

Låter sig aldrig mer
I återvändsgränden hamna

En kort upprensningens tid
Av det mörker som sedan urminnes tider
I Jorden bitit sig fast

Sedan är dramat över
Och det är dags för alla och envar
Att öppna porten till Allt

Öppna porten
Till sitt eget inre Himmelrike
Där kärleken, skönheten och sanningen
Har sin boning

* * *
Mottagen av Per Beronius
———————————————–