St. Germain och NESARA via Caroline Oceana Ryan, 12 april 2022
St. Germain och NESARA via Caroline Oceana Ryan, 12 april 2022
Caroline Oceana Ryan
COR: Hälsningar, Lord Saint Germain! Tack för att du vill prata med oss idag.
SAINT GERMAIN: Hälsningar, alla!
Vi är, som alltid, hedrade av att få hjälpa till.
COR: Så många undrar om NESARA bara är en dröm vid det här laget. Eller så kan de helt och hållet acceptera att det är verkligt, men ändå känna att för mycket står i vägen för dess fullständiga genomförande, så att vi hålls i limbo, men med vetskapen om att vår frihet och suveränitet är nära, men ändå inte riktigt här. Många känner att mycket lidande kommer att uppstå – mer än vad som redan skett – innan ögonblicket kan komma.
Så min fråga idag är då: Kan du upplysa oss på den punkten? Och vad kan vi göra för att påskynda genomförandet, eftersom fler aktioner från de gamla makternas densitet som suttit vid vävstolen, finns vid horisonten?
SAINT GERMAIN: Vi är naturligtvis glada att tala om dessa frågor, eftersom det inte är positivt för någon av er att leva i ovisshet, och kanske komma till den felaktiga slutsatsen att saker och ting har ”stannat” på något sätt – att NESARA inte kan genomföras, kraftigt kommer att försenas eller bara delvis genomföras. Inget av detta är sant.
Trots det som händer, och den mycket mörka programmeringen och täta energin som överförs till mänskligheten, så görs stora framsteg, och det kommer att fortsätta tills det ögonblick då tillkännagivandet görs att NESARA är här, på varje tillgänglig skärm.
Vi kommer att säga att det du har upplevt – om att det finns ett enormt motstånd mot ögonblicket – är korrekt. Men det är inte lika med ett nederlag i denna fråga. Mänskligheten har redan valt att uppleva sin suveränitet, och att uppleva det ögonblick, då Jorden återförenar sig med de Galaktiska och Intergalaktiska Federationerna.
Det är inte så att de uppenbara förseningarna, eller att den tidslinje som utvecklas som skiljer sig från mänskliga preferenser, är lika med ett nederlag. Ni lever nu i ett slags tomrum – ett ögonblick av övergång från ett plan till nästa – där det kan verka som att kanske, även om inte allt gått förlorat, men att mycket gjort det. Det kan vara väldigt tärande, väldigt prövande.
Detta är den del av mänsklighetens Uppstigning till högre tankar, högre upplevelser, högre anledningar, som ni kanske hade hoppats undvika. Men det kan ni inte. Det här ögonblicket är inte i vägen för er. Det är vägen.
COR: Ja, jag hade en känsla av att du skulle säga det! Jag lyssnade på en av Jennifer Ruth Russells Morning Light Meditations idag, och eftersom så mycket av världen förändras så snabbt nu, och på ett sätt som ibland känns ganska farligt, och jag drogs till den med titeln ”The Gift of Uncertainty.”
I den säger Jennifer att det är en av er egna läror som säger, ”Det finns två dörrar som mänskligheten måste gå igenom för att nå Uppstigning: Tvivel och Rädsla.” Det som är svårt för många av oss som har lämnat traditionella religiösa dogmer bakom oss, är att den typen av densitet känns som om den inte längre borde existera! Vi förnekar all den healing som fortfarande behövs på massnivå.
Jag kan inte ens räkna det antal människor som har mejlat mig de senaste åren och sagt, ”Varför befinner vi oss i en sådan tid av fluktuering och osäkerhet, chock och trauma? Borde inte övergången till 5D innebära mer glädje, mer trygghet – inte mindre?”
SAINT GERMAIN: Ah, en utmärkt poäng! Och var säkra på, att allt detta innebär det. Om ni, vilka som helst av er, skulle tänka på var ni var för bara ett eller två år sedan, när det gäller hur ni ser på Naturen, musiken (inklusive ljudhealing), färgerna i konsten, molnens form på himlen – så skulle ni finna att ni har rört er in i nya sätt av uppskattning och glädje, utan att ens förstå det!
Ni distraheras från att inse det, dels på grund av pressen från den yttre världen, och dels på grund av behovet att heala era egna dolda sår, som har stigit upp till ytan.
Den gamla mörka energin som invaderade, men vars tid är ute, skulle föredra att hålla er ständigt distraherade och fångade i densiteten av förlust, sorg, rädsla – möjligheten att bli fängslade eller inskränkta till ett slags icke-liv, om ni inte gör som de säger. Och då kommer också alla era gamla överlevnadsrädslor upp – trauman som upplevts i detta och andra liv, på denna och på andra planeter och stjärnsystem. Gamla begravda minnen om pest, krig, naturkatastrofer, plötslig fattigdom, död, egna förluster. Listan fortsätter. De är, så att säga, medvetna om exakt vilka knappar de ska trycka på, i det mänskliga psyket – det undermedvetna – för att skapa inte bara osäkerhet och stress, utan hos vissa också känslor av hopplöshet, rädsla och isolering.
Ni har sett deras avsiktliga användning av media, falska maktstrukturer, religion, politisk och social märkning, och många andra konstruktioner för att påverka och kontrollera mänskligheten.
Fast, de kan ändå inte hålla tillbaka flödet av Ljuskoder som strömmar in, som påminner och väcker er till era aspekter som Skapargudar/Gudinnor.
De kan fortfarande inte hejda den våg av Ljus som fyller er varelse med insikten om att mirakel är på gång, oavsett om ni fysiskt ser det eller inte. Och de kan inte hindra er från att välja att leva i Tacksamhet och Uppskattning, även under dessa svåra stunder – som om ni valt Jordens nuvarande Återfödelse och Återskapande kriser själva.
Där finns er kraft, kära ni! Ta tag i det med båda händerna!
COR: Lord, jag värdesätter den undervisningen mycket. Jag har försökt att stärka mitt eget medvetande med det de senaste åren.
Men låt oss titta på din undervisning om hur vi måste gå genom dörrarna av Tvivel och Rädsla – skapade mänskligheten den vägen?
Många känner att det vi upplever nu är ett slags misstag – att det är de gamla makterna som reagerar med ilska över de många arresteringar på hög nivå som görs. Och när NESARA närmar sig, och Fullt Avslöjande av Utomjordisk närvaro kommer närmare.
Det råder ingen tvekan om att de är otroligt desperata just nu.
Ändå känns det fortfarande som att vi borde göra anspråk på vår fulla frihet på den här planeten, och känna glädje för det – men ändå är vi här, går genom Tvivel och Rädsla och känner oss ibland väldigt svaga! Men du säger att det inte är någon slump?
SAINT GERMAIN: Naturligtvis. Det finns inga sådana. Ni har alla aktivt valt detta, som den renande eld ni går igenom, för att lämna alla rester av den tredje dimensionen bakom er.
COR: För Att släppa egot? För att släppa överlevnadstänket?
SAINT GERMAIN: Att släppa sådant som är ett stort hinder för Uppstigningsvägen. En del av det har att göra med det lägre sinnets överlevnadsinstinkt, ja. Och den separation som människor levt i under århundraden. Ni har tränats för ett enat tänkande och upplevelse. Nu önskar ni det alltmer.
Den resan är en stor del av det. Ändå har mycket av det också att göra med att släppa de aspekter av den tredje dimensionen, som ni vid det här laget är så bekanta och bekväma med, att ni faktiskt föredrar det framför ett högre dimensionellt liv.
COR: Vad i hela världen –! Vilka aspekter skulle det vara?!
SAINT GERMAIN: Livet så som ni känner till det. Att bara behöva växa så mycket, för att få veta och uppleva så mycket att ni sedan kan dö efter en otroligt kort tid. 100 år är inte ens länge på planeten. Det räcker knappt för att förstå grunderna! Grunderna till varför ni lever, vilka ni är, vad ni har att bidra med. Du har noterat att många Ljusbringare vaknar till sitt verkliga syfte, vid en tidpunkt som kallas ”relativt sent” i livet – medelåldern eller senare. Därför finns det så många kulturer i kosmos, för det är som att vara en femåring! Ni har precis kommit dit! Och du kommer att märka att många använder den frasen nu, för att beskriva sitt liv efter 60 års ålder.
COR: Ja, jag har själv sagt så – ”Jag har precis börjat.”
SAINT GERMAIN: Naturligtvist! För du inser att livet ligger utspritt framför dig, mer än någonsin! Det stängs inte alls. Men mänskligheten är mycket van vid att hoppa i vattnet och strax därefter hoppa upp igen. Nu, med Uppstigningen så krävs ett mycket längre och mer dedikerat engagemang av er.
Ett annat område som människor är beroende av är reinkarnationscykeln. Ni är vana vid att komma in i ett jordiskt liv, pröva det ena eller det andra intresset, ageranden eller fascinationer och sedan lämna efter bara 80 eller 90 år (eller mycket kortare), utan att ha haft tillräckligt med tid eller resurser för att minnas varför i hela världen ni kom hit till att börja med.
Och så lämnar ni – och sedan återvänder ni, faller ofta i samma fallgropar, ofta med samma personer som ni har känt i andra liv, och som ni nu hade bestämt er för att den här gången lära er älska och förstå.
Men i allmänhet går inte själens preferenser enligt planen. Och så återvänder ni. . .
COR: Lord, varför är vi beroende av det? Hela den cykeln är ganska frustrerande!
SAINT GERMAIN: För det är det ena galna äventyret efter det andra. Precis så som många gillar Västernfilmer.
De minns den Jordiska livserfarenheten som att galoppera på en häst, leva fullt ut i nuet, så hänsynslöst och slumpmässigt att spänningen i det fysiska med alla smällar och obehag, blir en sorts galen dag i holodäck.
Ni vill alltid ha – mer äventyr, mer kunskap om vilka ni är, djupare förståelse, större inre tillväxt, mer Kärlek och upplevelser. Och så kommer ni tillbaka, om och om igen, i olika skepnader, iklädda olika kostymer. Även om färgen, formen, utbildningen, ekonomin, platsen, de egobaserade preferenserna, de själsbaserade preferenserna kan variera – så är du fortfarande du och måste börja förstå att du är din egen ”räddare” i livet.
All den spänningen har lockat er så länge! Och de flesta krymper bakåt vid tanken på att släppa det. Att ägna sig åt detta liv (eller nästa – då de väljer att stiga upp).
Tänker ni på en Fridfull och Överflödande livsupplevelse? Underbart – välkomna. Att ge upp alla aspekter av den tredje dimensionen – nej, inte riktigt än. För många är det så. Och då sker det en sorts splittring i den mänskliga upplevelsen, där vissa kommer att fortsätta i ett tredimensionellt liv, och vissa kommer att gå vidare till nästa högre dimensionella upplevelse. De besluten tas nu.
COR: Är det det som håller saker tillbaka? Så vi har inte nått den kritiska massan för NESARA än? Är vi åtminstone nära?
SAINT GERMAIN: Ni har nästan gjort det, men trots det – är timmen fortfarande okänd.
COR: Och Tvivlen och Rädslorna?
SAINT GERMAIN: Gå igenom dem, kära ni! Gå rakt igenom de där dörrarna som ni visste skulle finnas, och delvis hjälpt till att skapa. Gå igenom dem och säg: ”Jag accepterar det Ovissa. Jag accepterar det Okända. Jag kom för detta också!”
Omfamna allt som förvirrar er, gör er frustrerade, som retar er nu i Jordelivet. Och det finns mycket att störa sig på. Vi förstår detta fullt ut. Skicka all Kärlek till det. Säg Tack. I det ögonblicket tar ni makten, kära ni. Inte någon osynlig kraft, eller någon mörk grupp av de tidigare kontrollanterna, som konspirerar bakom stängda dörrar.
Den bilden upplever ni nu ganska snart som barnslig och underhållande.
Men välsigna dem också.
COR: Gå genom dörrarna – acceptera allt vi känner nu och sedan släppa det?
SAINT GERMAIN: Precis! Hur annars? Ni vill släppa densiteten av ett tredimensionellt liv. Från alla de många liv ni har levt på denna nivå. Och med allt ni önskar välsigna och släppa, kom till en plats av fullkomlig Kärlek och medkänsla – för er själva, för Jorden – för galenskaperna i de Jordiska inkarnationerna och den skoningslösa oförutsägbarheten, grovheterna, konstigheterna i ett tredimensionellt liv. Säg till dessa: ”Ja, jag ser er. Tack för allt ni har gett oss. Vi välsignar er, älskar er och släpper er till ert högsta bästa.”
Tacka! Oavsett om ni plötsligt ser världen förändras runt omkring er eller inte. Förvänta er inget annat än att ni skött er egen trädgård. Det måste alltid ha företräde framför allt annat ni gör i det här livet.
Tack Lord. Till stor hjälp även om jag känner för att gråta över allt du har sagt!
SAINT GERMAIN: Även det är befriande. Tillåt. Acceptera. Släpp taget. Allt är bra, kära ni! Alla vi är med er, hela tiden.
COR: Namaste, Mästare Saint Germain! Tack för din vänlighet idag.
SAINT GERMAIN: [Bugar djupt] Vi är hedrade över att få hjälpa. Namaste!
Er resa Hem, är nästan klar.
Översättning: Maggan
