Ärkeängeln Metatron via Victoria Cochrane, 19 juni 2017

Ärkeängeln Metatron via Victoria Cochrane

19 juni 2017

Föreställ er, om ni kan, en bägare, lik den som Jesus drack ur innan han blev korsfäst. Den är stor nog att rymma vattnet i världen och mer utan att någonsin spilla en droppe. Om vatten symboliserar känsla och bägaren symboliserar moderns sköte är det logiskt att den känsla som mest sannolikt korresponderar med moderns sköte är ovillkorlig kärlek. Varje moders sköte är anatomiskt lika och är, frånsett fysiska eller medicinska problem, utformade för att nära barnet fram till födseln. Känslorna som framkallas av födseln och anslutningen till det liv som skapats kan inte separeras från kroppen, inte heller själva födsloakten i sig; de blir kvar som minnen långt efter att barnet vuxit upp och lämnat hemmet. Faktum är att människokroppen håller känslor i sina celler som både kan vara upplyftande och skadliga för hälsan och välbefinnandet, de kan ligga kvar hela livstiden om de inte igenkänns och helas.

Det har sagts er många gånger att allt i Universum är ett med Skaparen och därför, huvudsakligen, sammankopplade genom kärlek. Det är då sant att varje sköte hos varje kvinna på planeten är sammankopplade med varandra och till det Universella Skötet, som har kvar minnen av varje födelse och varje dödfött barn som någonsin funnits i världen. Det är den eteriska bägaren som ansluter varje mor till födseln av hennes barn och till glädjen i livet självt. I denna anslutning finns det ovillkorlig kärlek och stor glädje men också stor smärta; på varje lycklig födelse går det många graviditeter som inte fullföljs eller som slutar i dödfödsel och den sorg som följer är lika påtaglig som den glädje som föräldrarna till levande barn känner.

Universell anslutning genom skötet är inte den enda anslutning som människor har till varandra och till skapelsens källa. Alla människor är skapade av sinne, kropp och själ och förnyar hela tiden sin uppfattning av sig själva i relation till Jorden, Gud och varandra. För några av er är förnyelse enkelt då ni kan minnas den kärlek er moder kände för er före födseln och gav er efter födseln. Ni känner er anslutna, beskyddade och älskade av er moder och en högre källa, även om ni inte benämner den som Gud. För många andra kändes emellertid er moders kärlek sällan eller aldrig och er kunskap om vad kärlek är eller hur den känns är på sin höjd skissartad. I ett sådant fall kan det antingen vara extremt svårt att någonsin känna sann kärlek till era egna barn, för att inte tala om till er själva eller till en partner, då den inte kändes i skötet först.

Konceptet av universell anslutning är svårt och komplext men dess påverkan är mycket större när den förstoras av antingen kärleksfull eller illvillig avsikt. Vibrationen av tankar och känslor gentemot en annan mänsklig varelse kan vara mild om de är oavsiktliga, men fokuserad avsikt skapar form och skapelsen av form för fram handling som kommer att attrahera en likadan reaktion. Konsekvenserna, då, av liv som skapas genom kärleksfull avsikt och sedan närs av lika kärleksfull avsikt kommer att ha en mycket stor påverkan på alla personer i den familjen och sipprar ut positivt till världen. Vibrationerna av ovillkorlig kärlek som modern håller i skötet kommer också att hållas i det Universella Skötet, de håller familjen nära och låter senare generationer veta hur det känns att älska och nära sina egna nyfödda. På samma sätt fungerar det för de som föds in i familjer eller mödrar där våld förekommer eller där kärleksfull avsikt är frånvarande, bara dessa vibrationer kommer att hållas i de skötena. Universell kunskap om hur man känner kärlek till ett barn är inte direkt tillgänglig för dem därför att de aldrig känt eller blivit visade dessa känslor. Således måste sådana människor läras hur man känner sig älskade av antingen någon som lärt sig den känslan i skötet eller av Skaparen själv.

Vid healing av sorgen av att känna sig oälskad, övergiven och avvisad i skötet kommer vilken healing som helst att vara mycket mer effektiv om känslorna också healas och släpps från det Universella Skötet samtidigt. På samma sätt måste all healing som handlar om tro gällande egen-värde i relation till Gud, religion eller samhälle också släppas från det mänskliga kollektiva medvetandet som innehåller alla tankar, åsikter och dömande i oräkneliga samhällen på Jorden. I vissa fall har en person övertygelser som hänför sig till andra världar och behöver därför en healing av dessas kollektiva medvetande.

Alla människor behöver känna sig älskade, anslutna och ha en känsla av tillhörighet för att kunna känna sig värdiga i familj och samhälle. När dessa känslor saknas kan man känna sig vilse, ej grundad och osäker och kanske börja söka kärlek och anslutning på olämpliga sätt. Mänskligt beteende styrs alltid av behov och, om grundläggande behov inte uppfylls, kan överlevnadsinstinkten få en person att uppfylla dessa behov på vilket som helst sätt som är möjligt. Barndom är basen på vilket vuxenlivet är byggt, kära ni. Om ett barn är oälskat i skötet och växer upp och känner sig oälskad och övergiven finns det inte mycket hopp om att de blir kärleksfulla, uppfostrande föräldrar. Emellertid är kärlek den största healern av allt så, om tid, tålamod och mycket kärlek gives, kan vem som helst vända på sitt liv och klara av uppfostran. Trots allt, kärlek är det enda som finns.

JAG ÄR Lord Metatron

Source – Channel: Victoria Cochrane

Översättning: Markku Pärssinen – www.st-germain.se