Aisha North

Aisha North

Överlevnadsmanuskriptet, 425

26 september 2014

 

Detta meddelande kommer kanske ruska om några av de gamla missuppfattningar som fortfarande lever kvar även i upplysta kretsar. Ni förstår, det här har väldigt mycket att göra med själva sakens natur, och när vi säger så, hänvisar vi egentligen till det tillstånd som gör allt sker eller snarare har tillkommit på ett sätt som gör att ni kan uppfatta dem. För dess existens och definition av det, är verkligen en mycket invecklad fråga, då vad som verkar existera för en människa, bara är den lilla toppen av det ökända isberget jämfört med vad som verkligen finns. Ni ser, eller snarare, ni kan inte se så mycket av det som verkligen ÄR, och även med den mest sofistikerade utrustningen, har ni bara börjat skrapa på ytan av Skapelsen. Eller kanske ska vi säga, att ni bara har sett ett litet lager av den enorma och komplexa strukturen. Och då går mänskligheten runt med några mycket fasta föreställningar i sina sinnen för vad som ÄR och vad som faktiskt är möjligt, och ni fortsätter att se allt från ett extremt snävt perspektiv.
Vi vet att detta kommer att få många av er att nicka huvudet i samförstånd, och trots allt, är det ni som ihärdigt har sökt utanför dessa snäva gränser en mycket lång tid nu. Ändå har ni fortfarande inte lyckats komma speciellt långt ifrån er något blygsamma början som ni startade er strävan från. Och nej, detta är inte sagt för att förarga er på något sätt, eller för att vi ska försöka antyda någon form av överlägsenhet över er. Långt därifrån, det är helt enkelt tänkt som en påminnelse om att ni fortfarande har så mycket att söka efter i den här strävan efter svar. Och ja, det kan frustrera er utan dess like, då det ni kan känna om ni verkligen sträcker ut era sinnen, är ett område som är så stort, att det gör det nästan outhärdligt irriterande ibland, att inte kunna se det tydligare. Och därför kanske ni brister ut i förtvivlan eller så kan ni kanske helt enkelt drar tillbaka era känselspröt och nöjer er med att utforska det område ni redan har stött på tidigare. Men genom att göra så, tillåter ni faktiskt er själva att begränsa ert eget potentialfält på ett mycket påtagligt sätt. Ni förstår, ni är de enda som kan gå där ingen människa har gått före, och om ni står emot att låta den kittlande doften av kunskap leda er framåt, kommer ni bara att sakta ner, inte bara er själva utan hela mänskligheten.
Återigen, detta är inte någon form av kritik, det är snarare en viktig påminnelse för er alla att fortsätta att ta er förbi de begränsningar ni fortfarande känner när det kommer till er egen förmåga att söka perfektion. Och när vi säger perfektion, menar vi inte det på något ytligt sätt, utan snarare handlar det om att påminna er alla om er egen storhet. För ni är redan är alla dessa saker som ni inte ens kan börja tro är sant, men ändå, behöver ni verkligen erkänna er storhet, för att kunna behärska det igen. För detta kan inte göras av någon annan än er själva, och genom att göra det kommer ni bidra till att öppna dörren för alla andra som kan finna modet att gå in samma sal som ni så djärvt har klivit in i. Ni förstår, någon måste ta det första steget, men fram tills nu, har så många av er tvekat på tröskeln, och av en eller annan anledning har ni valt att kliva tillbaka i hopp om att någon annan ska ta ledningen. Men nu är det vår uppgift att påminna var och en av er, om ert eget ansvar i hela den här operationen. För som vi har sagt om och om igen, det ni gör, gör ni för alla, så även i detta fallet.
Med andra ord, ju mer ni väljer att hålla er tillbaka, desto mer kommer ni faktiskt tjäna till att bromsa processen för alla dem som följer i era fotspår. Kom ihåg att ni är vägvisarna i varje bemärkelse, för ni agerar som förtrupp för en hel mängd andra, så därför, när ni själva tror att ni inte kan slutföra ytterligare ett steg på denna resa, saktar ni ner och så gör även de bakom er. För ni är verkligen banbrytare i rätt bemärkelse, och det är därför ni är här, för att hitta ett sätt att övervinna era egna hämningar. Ni kan redan flyga, men i alla era liv har ni inte gjort något annat än att springa i full fart på sin höjd. Ni förstår, ni är så mycket friare än ni fortfarande tycks tro, och för många av er, är den gamla idén om misstron av er egen förmåga fortfarande mycket fast förankrad i er vad gäller det gamla sättet att tänka och handla på. Så därför, betrakta detta som ett slags ruskande av ett träd, som en drivkraft för att ge er själva den extra push ni behöver för att skaka er själva bort från den grenen ni har klängt så ihärdigt på under så lång tid nu.
Ni är mer än redo att flyga kära ni, men som en skygg fågelunge, sitter ni där och väntar på rätt tillfälle att göra det på. Tja, möjligheternas fönster har stått vidöppet ganska länge nu, himlen är klar och vinden är verkligen gynnsam, så varför inte göra ett fast beslut att kasta loss en gång för alla? Ni förstår, ni kommer inte att krascha eller misslyckas, då era vingar har konstruerats för att bära en mycket tyngre vikt än er själva. Ni kommer att bringa så mycket mer med er i luften när ni äntligen vågar skjuta i höjden, för när ni lyft, kommer hela mänskligheten att känna hur de dras med i kölvattnet. Så därför säger vi än en gång, att gör er inte mindre än vad ni verkligen är, och sluta att stoppa er själva genom att ifrågasätta era egna inneboende kvaliteter. För ni är alla lysande exempel på själar som inte känner några gränser alls – i varje mening av ordet, men ändå, har ni en förmåga att strunta i den sanningen med några väl valda ord av modfällhet när det uppstår en möjlighet för er att verkligen sprida ert ljus.
Detta betyder inte att ni bara är skuggor av er själva, som gömmer sig i hörnen hela tiden, utan långt därifrån. För ni har lyft er själva och denna värld långt ifrån det gamla och fruktansvärda tillstånd ni brukade vara i och för varje steg ni tar, fortsätter ni att sprida ert inre ljus långt ut i världen. Men ändå, finns det något inom er som fortsätter att hålla ljuset så mycket svagare än vad det verkligen är, och nu har tiden kommit för er alla att justera watt-talet om vi får använda ett sådant uttryck. Ni förstår, ni saknar inte någonting alls, förutom kanske modet att verkligen lysa lika klart som ni faktiskt kan. Så nu hoppas vi att ni alla kommer ihåg att ta lite tid att titta på ert egna ljus i ljuset av denna sanning, och vi vågar gissa att det ni ser, om ni verkligen erkänner er inre storhet, kommer att vara mycket mer än den magra tillgången på ljus som faktiskt når utsidan. Inte så lite att det är alldeles för lite för att ha en effekt, men det är helt enkelt bara en liten försmak av vad ni har att erbjuda er själva i vägen för upplysning. Och när ni vågar ge ert eget inre ljus fritt till er själva, kommer ni automatiskt att börja dela den enorma kraftkällan med resten av mänskligheten, med resten av denna värld, och med resten av Skapelsen. Och kom ihåg, det behövs i allra högsta grad, för den här planeten har lämnats att överleva på endast rester av ljus alltför länge nu. Men nu, tack vare er förmåga att återansluta till Källan, finns det ingen mer brist på resurser på denna planet, så länge ni tillåter er själva att verkligen lysa med er fulla kraft.

Översättning: Helene Alexandersson, www.st-germain.se

Du gillar kanske också...