Brendas blogg via Brenda Hoffman 9 september, 2016

Bild t Michaels text

Brendas blogg

via Brenda Hoffman

9 september, 2016

Kära Ni!

Andra verkar kunna rapportera om mirakler och glödande känslor, som vissa av er känner att ni har missat och inte får uppleva. Kanske ni en gång i tiden fick uppleva liknande mirakler och förnimmelser. Men det var länge sen och det matchar inte detsamma som ni nu känner, när ni tar er genom era vardagssysslor.

Ni har utvecklats bortom behovet att få daglig bekräftelse på att er varelse är ’rätt’. Precis som var fallet när ni inte längre var i behov av en förälder eller lärare, för att tala om för er att er läsförmåga utvecklades på ett fantastiskt sätt. Ni befinner er bortom behovet av omedelbar belöning för någon del av er varelse.

Ni har i sanning anlänt till ett vägskäl, som de flesta inte kunde ha föreställt sig ens för några månader sedan. För ni har utvecklats bortom behovet av lärare och annan information, förutom den som jorden tillhandahåller. Även om denna information påminner er om detaljer som ni kanske har förbisett; sådan information är inte viktigare än vad som gällde när ni hade lärt er att läsa och inte längre behövde en vuxen för att hjälpa er att ljuda långa ord.

Man kan säga att ni håller på att utvecklas mot mer komplicerade böcker, som inte kräver annat än er uppmärksamhet och ert intresse. Det kan vara så att ni känner er en aning åsidosatta eller bortglömda när ni övergår till ert nya jag.

Kanske ni glömde bort att ni håller på att skifta till platser som ingen har vågat eller kunnat utforska. Fastän vi som inte är av jorden nu kan observera, trösta och uppmuntra er, så kan vi inte helt och hållet förstå vad ni är i färd med att utforska.

Ni håller på att skifta Universum på sådana sätt som ni ännu inte kan föreställa er.

Tänk på de föräldrar som aldrig gick i högskolan och strålar över sina barns betyg, när de klarar sina kursarbeten i högskolan och hittar jobb som knyter an till studierna. Även om dessa föräldrar kan observera, trösta och uppmuntra, så kan de inte helt och hållet förstå sina barns högskolemiljöer eller de resulterande jobben. Så är det för oss. Vi har aldrig varit där ni nu befinner er.

Denna transition är ny för oss alla, det inkluderar er – vilket var förväntat. Överraskningen är att ni rör er framåt så snabbt att det inte blir tid över för någon Universell utrensning och sammanställning av upplevelser mellan de jordiska liven.

Den ursprungliga planen för er mästar-scouter, var att initiera skiftet, följt av era barn och barnbarn – antingen i detta liv eller nästa – som skulle få leva det liv som ni hade initierat. Informationen som ni samlade på er skulle befästas och lämnas vidare till dem som beslutat sig för att bära facklan.

Detta är inte längre en gällande förväntning av er eller oss. Ni har utvecklats så snabbt, att ni skapar era nya jag utan de parametrar som en gång i tiden förväntades vara till er hjälp.

Detta är varken hemskt eller skrämmande, det visar mest av allt att ni på ett sätt har vuxit förbi era lärare och föräldrar.

Därför erbjuder vi er uppmuntran och observerar med förvåning ert mod och er uthållighet i att ständigt ta er bortom alla förväntningar.

Vilket gör att vi återvänder till er ursprungliga rädsla att ni skulle ha gjort något fel, för ni upplever inte längre de mirakler som andra verkar få ta emot utan ifrågasättande eller tvivel.

Ni är miraklet. Och vi, i andra dimensioner, samlar ihop data gällande hur vi bäst ska kunna uppmuntra er att ta er bortom det som ni har uppnått.

Tänk på oss som stolta föräldrar som aldrig gick i högskolan. När ni klarar ert kursarbete, som vi ännu inte kan förstå oss på, rör ni er till ett liv som vi aldrig kunde drömma vore möjligt.

Även om vi samlas i kollektiv – inkluderande några av era segment – för att betona er resa, så har vi ännu inte lagt grunden till nyckelpunkter för samverkan.

Kanske denna tanke är lite skrämmande, för det innebär att ni befinner er i detta äventyr utan karta eller belöning. Vi samlas för att komma på det bästa sättet att uppmuntra er, utan att ni ska skifta er planerade väg.

Ni är mästar-scouter som upptäcker nya stigar som kan tas i bruk av dem som följer. Men dessa stigar är så nya; vi kan inte berätta vad ni får känna eller uppleva förrän ni återrapporterar till oss.

Kanske har ni ännu inte förstått att ert uppdrag – som ni så tacksamt accepterade – var att skifta alla Universa, så väl som jorden. Ett uppdrag som skulle bli slutfört under loppet av åtskilliga av era jordiska livstider av dem som följde. För ingen, allra minst ni alla, trodde att ni skulle kunna nollställa er förflutna karma och ta er långt bortom allt, så som ni har gjort.

De av er som har ’fastnat’, som det ser ut, med drömmar som aldrig verkar bli sanna, ber om att få ha en annan åsikt.

Ni har rört er så snabbt att vi i andra dimensioner och kollektiv, inte riktigt ännu kan förstå hur ni utvecklas. Visar vi er i riktningen av den belöning som verkar vara viktig för er nu? Eller visar vi er i riktningen av den belöning, som ni kommer att tycka är viktig om en månad eller ett år? Det är vårt dilemma.

De av er som läser detta meddelande skriker antagligen inombords att vi ska peka/knuffa er mot er belöning eller ert mirakel nu – och till samma sak en gång till när ni har utvecklats bortom det.

Så går debatten inom olika icke-jordiska dimensioner och kollektiv. Naturligtvis gör detta er arga, för ni har arbetat så flitigt för att uppnå denna punkt och behöver något för att öronmärka ert mod med.

Men ni har inte helt och hållet accepterat er varelse. Det är kärnan i ert dilemma. Kommer en belöning nu att skifta er riktning från er 3D-värld till bortom den? Eller kommer den att uppmuntra er att bli kvar som en på jorden, i stället för att flyta ut i etern?

Inte för att vi sätter stopp för era äventyr, i stället omvärderar vi våra ursprungliga planer och tar beslut om hur mycket ni ska kunna uppnå utan vår hjälp – och var och när vi ska ingripa.

Vi är verkligen tillsammans med er i denna strålande satsning. Men vi behöver uppskatta vår roll, så att ni inte ska framskrida i snabbare takt än vad ni kan förstå eller fysiskt tolerera.

Mycket håller på att ske inom er varelse under denna dagjämnings- och förmörkelsetid, som ni inte kan upptäcka, för det mesta sker i ert drömtillstånd på natten och i era dagdrömmar. Blir er varelse överbelastad eller är er dröm den biten som ni behöver, för att känna er bekväma i er nya varelse av ert nya jag?

Lite som en högskolestuderandes föräldrar, som önskar minska på tiden som studenten befinner sig i högskolan, så att deras ekonomiska börda ska minska. Driver de sitt barn att ta på sig mer kursarbete, vilket minskar på kostnaderna, men som kan resultera i att stressen hos barnet ökar eller att barnet hoppar av före examen?

Så är det nu för oss. Hur kan vi på bästa sätt hjälpa er att uppnå era ständigt växande mål, utan att skada er fysiska eller emotionella varelse?

Var medvetna om att vi djupt älskar er och att vi är extremt stolta över det som ni har uppnått.

För att ni är modiga själar, bannar ni oss för att vi inte uppmuntrar en snabbare framåtgående rörelse. Men vi funderar på den inställningen när ni utvecklas inombords och i mycket snabbare takt än vad varken ni eller vi trodde var möjligt, innan ni trädde in på jorden i denna livstid.

Så är det. Amen.

 

http://www.LifeTapestryCreations.com If you would like to receive Brenda’s blogs when posted, please click the Subscribe Button on the upper part of her Blog and Subscribe page and then click the – Subscribe to Brenda’s Blog by E-mail – line. Complete your subscription by entering your e-mail address and accepting the e-mail confirmation.

Copyright © 2009-2016, Brenda Hoffman. All rights reserved. Please feel free to share this content with others, post on your blog, add to your newsletter, etc., but maintain this article’s integrity by including the author/channel: Brenda Hoffman & source website link: http://www.LifeTapestryCreations.com

 

 

 

Översättning: Aslög Bergman – www.st-germain.se

 

 

 

Du gillar kanske också...