Brendas blogg via Brenda Hoffman, September 28, 2018
Brendas blogg genom Brenda Hoffman 180928
Kära ni,
Känner ni er ensamma, sårade, eller arga? I så fall beror det på att ni håller på att ta farväl av era globala 3D-roller i form av offer och omhändertagare.
Nu säger ni, att ni redan tagit farväl av båda delarna. Det har ni, på ett personligt plan, men inte på hela det jordiska samhällets plan. Er ilska de senaste dagarna kommer sig av att ni upptäckt att ni inte längre behöver följa globala ”måsten”. Att ni är självbestämmande varelser som inte behöver göra som de ni kallar ledare säger.
Ett sådant mod är skrämmande för det är tidsåldrar sedan ni förklarade er vara, eller ens tänkte på er själva som självbestämmande varelser när ni var på jorden.
Ni kliver in i nytt och skrämmande territorium. Vem ska tala om för er om ni har rätt eller fel? Detta är kärnan i den ilska, rädsla och de sårade känslor ni just nu upplever, när ni inser att ”kejsaren och/eller kejsarinnan inte har några kläder på sig.”
Ni har redan lagt märke till detta i er närmaste familj och omgivning, men ni hoppades – högst troligt utan er egen vetskap – att någon skulle rädda er, att någon skulle tala om för er och för andra vad ni skulle göra och när ni skulle göra det. I stället upptäcker ni att de världsledare ni var beroende av misslyckas eller förlorar sin förmåga att leda.
Naturligtvis är ni rädda, för det betyder att det inte finns någon annan än er själva att följa. Den stora visionen av världsomspännande säkerhet eller intelligens existerar inte längre. Det enda som finns är ni. I sanning en skrämmande tanke. Lite som om era föräldrar hade övergivit er innan ni kände att ni var redo att börja leva på egen hand.
De här politiska, myndighetsrelaterade säkerhetsfrågorna påverkar er på sätt ni inte kunde föreställa er när ni först proklamerade ert självbestämmande. För ni trodde att det betydde att ni skulle bli en unik individ under en underbar världsledares omtänksamma paraply.
Ni är inte självbestämmande om någon annan berättar för er hur ni ska leva. Vidden av det påståendet skrämmer er rejält, för ni har ingen aning om hur ni ska leva utan att trotsa regler och måsten. Vem ska sätta upp det rättsliga, politiska systemet, eller vilket system som helst? Vem ska berätta för er vad ni ska göra?
Ni kan ännu inte föreställa er en tid när regler inte behövs för ni har aldrig befunnit er på jorden utan regler och ledare.
Ni godtar det faktum att när ni en gång gör övergången och lämnar jorden är ni fria att verka i vilken dimension eller miljö ni önskar, men ni kan inte föreställa er samma frihet medan ni befinner er på jorden.
Därför är ni rädda och oroliga för att ni inte kommer att uppnå era drömmar om en unik livsväg. För ert jordiska jag tänkte sig den unika vägen som en väg där yttre krafter talade om för er om ni gjorde rätt eller fel, eller mera korrekt, ni tänkte er att andra hade rätt eller fel. Att ni ägde friheten att utforska er egen väg eftersom någon utanför er själva tog hand om resten av världen.
Så kommer det inte att vara. Ni är er egen väktare. Inte er brors eller systers väktare, ni är er egen väktare precis som var och en. Och trots att nu ännu inte kan föreställa er hur jorden skulle fungera utan världsledare vill ni dit.
Precis som när ni inledde er övergång för månader, år eller årtionden sedan, kunde ni inte förstå hur ni skulle utvecklas, att det ni nu är skulle existera. Så är det nu. De som vill läka miljön kommer att göra det. De som vill bli delaktiga i någon annan funktion eller område som handlar om globalt underhåll kommer att bli det.
Jordens regeringar utvecklas snabbt från olika länders behov mot världsomspännande samarbete. Det är ett samarbete som är svårt att beskriva just nu men det handlar om något som är fullkomligt och underbart fungerande, och som gör det möjligt för alla jordens invånare att ta del av de mest intressanta områdena för honom eller henne – och därmed de som skänker mest glädje.
Nya Jorden handlar inte om att bli bättre än ett annat land eller område, utan i stället om att spela tillsammans som en i fred och, ja, glädje.
Det som skänker er glädje är er väg till frid och lycka. Och det gäller för alla som vill vara en del av Nya Jorden.
Rädsla är inte längre det främsta säkerhetselementet. Inte heller är det glädjen över att ert land (eller lag) är det bästa. För nu är definitionen av bäst att vara unik, fridfull och glad. Det handlar inte längre om tävling.
Det här är ett svårt koncept för den som inte befinner sin i det. Precis som det var innan ni åstadkom personlig frihet.
Många undrar hur mycket känslomässig smärta som krävs för att rensa bort ledarnas kontroll. Även om det kommer att förekomma en del smärta, för varje förändring medför smärta, kommer den större lättnaden att vara en motvikt mot all smärta ni kanske upplever.
Om du hör till de som tidigt sprang i förväg, som gjorde övergången för årtionden sedan, undrar du kanske om du kommer att befinna dig på jorden i detta liv när något sådant händer. Högst troligt kommer du att vara det, för alla som genomgått övergången blir mindre rädda och skapar färre skadliga aktiviteter i sina celler.
Genom tidsåldrar har era celler utfört mirakel när de upprätthållit er existens trots pågående härjningar av rädsla, vilket inte skiljer sig mycket från cancer eller liknande sjukdomar. När de här rädslorna försvinner kommer även era cellers behov att ständigt rengöra sig från skräp att försvinna. Åldrande handlar mera om att era celler omges av rädsla och vrede än att åldrandeprocessen är något ofrånkomligt, som ni nu tror.
Men åldrandet är ett ämne för senare diskussion. Det är tillräckligt för er att veta att de världsregeringar ni nu är beroende av för att styra era liv håller på att försvinna en efter en – snabbare än ni kan förstå just nu.
För det är dags för de unika varelser ni är att lysa klart med frihetens ljus. Så är det. Amen.
Översättning: Sara