De Uppstigna Drakarnas Kollektiv via Galaxygirl, 1 februari 2024
De Uppstigna Drakarnas Kollektiv via Galaxygirl
1 februari 2024
Hälsningar, människor som läser detta. Vi är Drakarnas Uppstigna Kollektiv och hälsar er genom rymd-tiden, som bara är en konstruktion, ett hologram. Vi är också spelare i detta spel av verkligheten, men vi har tillgång till de högre dimensionsnivåerna, vilka ni börjar bli väl medvetna om. Ni är heller inte längre nybörjare i spelet. Ni befinner er nära spelets slut i denna verklighet, i vilket spelarna expanderat tillräckligt för att kunna skapa det nästa spel de önskar sig. Ni är skapargudar i kroppar. Reagera inte negativt på ordet ”gudar” med litet g, för det är bara vad ni är. Ni har skapargudens gnista i er, och ni använder inte stort G i ert språk av respekt, men ni är verkligen skapargudar i form. Många har försökt skapa den verklighet de vill att ni ska se. Gå inte på detta. Fall inte för deras bedrägerier. Om ni vill se mer kaos finns det mycket ni kan titta på. Vi säger gång på gång att mästarens sätt är den stilla flödande bäcken inombords, inte höga fräsande vågor utanför i världen.
Vi drakar talar nu med slughet, med intelligens. Ni har det. Ni är sluga och intelligenta. Ni är klipska och kloka. Förlora inte kuraget när katastrofer förefaller inträffa och andra kliver in och talar om för er vad ni ska tycka, vad ni ska tro. Nej. Ni är era egna mästare i ert eget verklighetsspel. Ni är era egna räddare. Så rädda er själva. Rädda er värld. Rädda era övertygelser från andras som kastas över er, och odla dem selektivt och noggrant. Ni är i stadiet av att inse vilka ni är. Det är härligt att se. (De visar mig färgstarka lysande drakfoster som kläcks ur neonfärgade skal). Ni är inte längre detta. Ni är detta. (De visar mig vuxna människor klädda i gammalmodig stridsutrustning, ridande på drakar.
Vi var ett i gångna tider och i verkligheter som samexisterade, vi var och är ett. Mänskligheten har splittrats från själva sin ande, från själva sin natur av vilken den var och är. NI lagar splittringen med klarsynta ögon. Ni flyger högt på vindarna, med brisen som lyfter upp er. Det kommer att talas om katastrofer. Lyssna inte på det. Det kommer att talas om katastrofer, med instruktioner om vad ni ska rädas. Lyssna inte på det. Använd er slughet, använd er urskillning och följ er sanning. Ingen mästare är slav om han inte glömmer sin plats. Mänskligheten är inte längre slav till detta system. Systemet har gått sönder. Hör ni stridsropet? Ser ni uppresningen? Känner ni denna storms energi, som säger ”Det är nog nu. Vi är självständiga. Det är dags att vi reser oss som en.” Detta är de tider ni befinner er i. Inget mer slinkande, inget mer krypande eller lydnad. Lyder, lyder blint är vad slavar gör. Ni är inte slavar. Ni är mästare, var och en av er. Vi bugar för er.
Vi är de Uppstigna Drakarnas Kollektiv som idag kommit för att påminna er om vilka ni är. Ni är det Uppstigna Mänskliga Kollektivet – en stark kraft att tävla med, att räkna med, och de mörka vet det. Det är därför de alltid hittar på något för att distrahera er från er egen sanna makt. Fall inte för detta. Ni är suveräna. Vi instruerar våra kläckta små från tidig ålder att lita på deras inre ande, att lita på deras inre vetande och vägledning, och känna deras sanna själv. Mänskligheten har inte känt sitt sanna själv. Detta var på ett sätt ett nyckelelement i spelet, men detta spel är över när det uppstigna mänskliga kollektivet säger att det är det. Och vi föreslår, som era vänner från skyarna och djupen och gångna tider och framtida vänskaper och allianser – nu är det dags.
Vi är de Uppstigna Drakarnas Kollektiv. Se er fullmåne stiga upp. Den har med sig ännu fler koder. Se oss rida på vindens vågor. Vi flyger vid er sida, styr er framåt. Vi är era vänner från gångna tider som återvänt till skyarna, vattnen, de djupa ställena. De underjordiska rensas glädjefyllt av oss, ögonblick för ögonblick. Bit för bit slukar vi dem som inte är av ljuset. Det är väldigt roligt, för det är så vi står till tjänst.
Hitta det som skänker er glädje i denna tid och gör det. Skänk era med människor glädje. Skänk skratt till er arbetsplats. Skänk hopp till era åldrande föräldrar och förvirrade kollegor. Tänd eld på mörka platser och lys upp dem. Ingen kommer att tro på vad ni gått genom. Djupt personliga historier allihopa. Ni har alla haft många djupa grott-upplevelser med minimalt ljus, när allt troddes vara förlorat. Men ni fann ert eget inre ljus, ert eget inre glödande kol från Källan, kärlek, för de är ett och samma. Vi tjänar Källan, Alla Tings Stora Moder. Vi bugar för henne, alltid i tjänst, alltid tjänande ljuset. Vi för ljuset till de mörkaste av mörka platser. Där det är bläcksvart tänder vi eldar. Vi sprutar vår mäktiga eld och bränner bort allt som inte är ljus. Många av er är med oss på den andra sidan. Vi ser er, vi minns er. Minns ni oss? Skänker detta meddelande av vänskap och hälsning tillgivenhet? I så fall, omfamna koderna och välj att minnas. Välj att minnas vilka ni är, drakryttare allihop. Vår allians är stor, vår vänskap är större. Vi är ett.
Vi är de Uppstigna Drakarnas Kollektiv. Ni kommer att höra mer och mer av oss då dessa dagar blir kortare och längre på samma gång, då tiden faller isär likt vindens brytning. Allt kommer att gå över. De stora profetiorna förutsåg det och vi bevittnar utvecklandet av Gaias härlighet.
Vi är de Uppstigna Drakarnas Kollektiv. Vet att de mörkaste av mörka tider är på väg och det är då ljuset lyser som starkast, och ni är redo för det. Det kommer inte att bli lika långvarigt som förra gången. Det kommer att vara mycket kortare och ni är mycket starkare, och ni är redo. Ni är redo att leda. Ni är redo att lysa. Spiralen av tid förändras och är nära att inte finnas längre. Tid existerar annorlunda i de högre dimensionella verkligheterna, det vet ni. Allt är nu, allt händer samtidigt och vi ser många härliga resultat i detta projekt, och allt kommer att framskrida på säker fot.
Vi drakar flyger högt, men vi har ändå mycket säkra fötter. Vi tycker om våra fjälliga fötter. De är starka och kapabla. Vi ser er människor i era små konstigt formade fötter – vi ser er som mycket, mycket starka. Vi bevittnar er och er framgång på denna resa. Vi bugar för er i heder och vänskap. Vi är med er. Frid.
-galaxygirl
Översättning: Markku
