Dikt av Per Beronius
Tema: Något bättre väntar bortom bergen
En vision om året 2015
3D eller högre, upp till oss själva att göra jobbet
Till omständigheterna sig anpassa och välja
Gud den fria viljan människan gav
Så varför göra något enkelt, när det kan krånglas till
En udda fråga tillsynes, så må det vara
Men om vi använder luppen, granskar oss själva
Vad är det vi ägnar oss åt, i denna vår begränsade 3D-värld
Med alla sina förordningar, regelverk, underrubriker och allt
Som dessa hör till, med sina följdverkningar i legio
Vad är väl detta om inte ett spindelnät
Där vi trasslat oss in, men blivit så avtrubbade
Tillvanda vid sakernas tillstånd att vi slutat reflektera
Till vad och vem vi oss försvurit
Hög tid, minst sagt, att vakna upp
Ur vår illusionens dröm
Varför blev det så här
Svaret kortfattat, vi lät girigheten ta över
Den som med rädslan slagit följe
Girigheten och rädslan i armkrok vandrar
Håller varandra i balans, så gott det nu gå går
Hur råder vi bot på detta vårt självskapade dilemma
Svaret tillsynes alltför nära, för att vi skall det finna
Men en liten ledtråd här oss given
Hur skulle världen sig te, om vi lämnade rädslan åt sitt öde
Bytte den mot ovillkorlig kärlek ut
I en värld, där alla villkorslöst älskar varandra
Lika mycket, åtskillnad ett okänt begrepp
Samarbete, pekpinnar förutan, i glädje
En självklarhetens frihet, när varje tillfälle bjuds
Då skulle alla förordningar
Regler, och allt som dit hör till, på ett ögonblick
Till sin rättmätiga plats, återvinningen, förpassas
Livet enkelt
När vi låter den ovillkorliga kärleken styra
En dröm, men alls ingen utopi
Att dithän vi har kommit när detta år, 2015
Går mot sitt slut
Allt är möjligt
Utvecklingsspiralen på högvarv, i denna välsignade tid
Med sin Kärlekens tsunami, som över Jorden
Ohejdbart sveper
Allt från sekund till sekund
Till oigenkännlighet låter sig förvandlas
Drömmen om Utopia, det förlovade landet
På god väg att bli verklighet, innan detta år 2015
Kommit till sitt slut
Avslutningsvis en påminnelse; Kroppens åldrande och död
Hör inte verklighetens till, ett Satans påfund och inget annat
I vår ungdomliga kropp skall vi för evigt leva
När vi väljer ett nytt, fördomsfritt tankespår
Ej Guds mening, genom döden kalla hem sina barn
Minns ock Jesu ord ”Döden kan övervinnas”
När helt vi lämnat oss över, åt vår Skapares vilja
Efter dessa ord, och några reflexionens tysta ögonblick
Går ett sus går genom församlingen, kanske orden tog skruv
En väckarklocka som ringer, och ett nytt
Människans tankespår på agendan
* * *
Mottagen av Per Beronius
—————————————————–
