Dikt via Per Beronius, 3 november

Per Beronius

Tema: Klarspråk; Ett fridens och fredens reservat

Abstract
”Vad mörkret har gjort är vanskligt och kort
Dör likt en stormvind i öknen bort”

Det sägs med all tydlighet, bortom tvivlens alla tvivel
Den fria viljan av Gud är människan given, men egot kan ha vuxit sig stort och starkt
Det finns de, som tror sig om att veta bäst, gör vad de kan

Med inlindade kluvna ord om repressalier och fagra hyckleriets ord
Försöker sätta den Gudagivna fria viljan ur spel, vad mer finns då  att göra
Än sätta klackarna i backen med orden, min själ är inte något köpegods

Med full medvetenhet lyssna till samvetets och Hjärtats försynta
Men tydliga röst

Be om en vilans fristad på Luftskeppet, Det Nya Jerusalem, tills stormen bedarrat, blåst över
Ett drastiskt beslut, så kan det synas, men så det må vara, nöden har ingen lag
Även tålamodet, modet att låta sig tåla, har sina begränsningar

Med Änglavärldens hjälp
Lämna Jorden för en tid, osagt hur länge, tills mörkrets dimmor skingrats
Om detta skall vi inget veta

Denna, Moder Gaia i forntiden, en ljusets planet
Luften från föroreningar åter är fri och ren att andas

Ett med visshet vi vet
Mörkret har inga möjligheter, ljusets krafter stå emot, en självklarhet
Samvetet det lågmälda, men otvetydigt tydliga, låter sig aldrig manipuleras
En omöjlighet

Försynen väver sina, den violetta flammans slöjor över nejden
Kärleken, skönheten, sanningen, de tre som allt till ett binder samman
Har de mörka krafterna inget det minsta att sätta emot

Guds vilja allt annat överordnad, samvetets röst
Låter sig aldrig tystas

Korruptionen har spelat ut sin roll, hör inte ljuset
Den nya verkligheten till

Kärleken, den som allt till ett håller samman
Allt annat överordnad

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
—————————————

Du gillar kanske också...