Dikt via Per Beronius, 6 oktober, 2016

Tema: Ett kosmiskt spel

Rättvisans Gudinna
Har i dessa, de yttersta nådens dagar
Där det mesta till oigenkännlighet stöps om
Återtagit sin länge efterlängtade plats
På Jorden

Från den ena dagen till den andra
Förminskas de mörka hattarnas revir
För att i närtid helt försvinna

Vad var det
Som startade denna snöbollseffekt
Denna accelererande, för varje dag, timme
Minut och sekund

Evolutionskurvan
Som under evinnerliga tider
Representerats av ett horisontellt streck
På x-y-axeln

Går i dess tidens yttersta dagar
Spikrakt uppåt

Likt det osynliga
Immateriella rymdskepp
Som skall föra mänskligheten
Till den Gudomliga
Evigheten åter

Vad annat göra
Än sjunga en glädjens sång
Av tacksamhet, att få vara en deltagare
I detta kärlekens kosmiska spel

Där mörkret
En gång och för alla, tillfullo
Raderas ut

Ljuset för evigt
I sin fulla vidd, kommit till Jorden
Vår älskade Moder Gaia
Åter

Hon som oss föder
Med sitt kärlekens, skönhetens
Och sanningens ljus

*  *  *
Mottaget av Per Beronius
————————————–