Dikt via Per Beronius; Människans fria vilja okränkbar, 20 augusti, 2017
Människans fria vilja okränkbar
En liten vilans stund, under skogspromenaden
där sommaren sig visar, från sin kärlekens
skönhetens, sanningens, allra bästa sida.
En mild och behaglig sunnanvind, över grönskan sveper
begär inget, propsar inte, nöjer sig med orden
allt är, så som det är.
Lever i sin egenskapade kravlöshetens dimension
låter sig med varandet, denna Gudagivna nådegåva nöja.
Svarar på frågan “vem är du”, likt Gud med orden
“jag är, den jag är”.
Här finns inget att missuppfatta, missta sig på
det tillsynes enkla, det svåra, och varför det.
Här får vi försöka, att själva svara på frågan
det är inom oss, i Hjärtats djupaste djup
svaret står att finna.
Så går denna dag ifrån oss, kommer aldrig åter
hur använde vi denna dag, hur förvaltade vi
vårt Gudagivna pund.
En samvetsfråga
nödvändigt, att tränga sig in på djupet av sig själv
där svaret på denna fråga, med sirliga
gyllenen bokstäver står på pränt.
* * *
Av Per Beronius, från det där ovan, att vidarebefordra.
————————————————————————
—
