Irinehalla via Galaxygirl, 8 oktober 2023 

Irinehalla 

 

Via Galaxygirl, 8 oktober 2023 

  

 

 

Irinehalla, gudinna av is, vind och hav talar. Jag har presiderat över ert Antarktis i eoner, alltsedan det senaste stora skiftet som täckte de tropiska platserna med is. Jag presiderar som beskyddare över dem och det är nu dags för deras avslöjande, precis som det är för ert eget avslöjande. Ni är fysiska skapare. Ni är mycket kraftfulla. Ni är starka och modiga som kommer till en sådan värld vi en sådan tid. Vi alla hedrar er.  

Jag, Irinehalla, talar i vinden och i Antarktiska vågor. Mycket har dolts som nu kommer att avslöjas. Tiden är inne när alla kommer att se klart, för det kommer inga fler illusioner. Under isen finns underverk, mysterier och magi. Precis som det finns saker inom er, skrapar ni bara på ytan av vilka ni är. Av vem ni är.  

Jag, Irinehalla, ser klart med mina gamla ögon, civilisationer som har passerat. Jag ser genom tidens vågor en stor förändring. Jag var översteprästinna i Lemurien. Efter det förkroppsligandet valde jag att vara gudinna och beskyddare över Antarktis dolda underverk. Mina vindar förvandlar ilska på ytan, mina vågor gör detsamma. Det finns ett stort lugn i djupen, och även underverk. Många vetenskapsmän från många länder kommer till mitt rike för att studera det. De tror var och en att de har den största skatten för sina allianser. Snabbfrysning inträffade under istiden och många underverk är fullt bevarade. Det finns jättar och teknologier som har dolts för er, tekniker som kan bota och stabilisera er planet och som kan bota svält genom vädermanipulation för allas bästa. Många av dessa underverk har förtalats. Det kommer också att komma fram. Gaia kommer att uppskattas. Många, liksom jag, är beskyddare av Hennes rike. Ni är också Hennes beskyddare, av den stora saken. 

Jag är Irinehalla, de kalla bortglömda platsernas gudinna. Där människorna ser ödemarker, ser jag underverk. Det finns mycket gömt under isfälten. Det finns många fler underverk än man kan räkna. Gaia själv är en katakombplanet av gömda underverk, av världar inuti världar, av länder och riken inom länder och riken. Många planeter är sådana att deras civilisationer bor och lever inuti dem. 

Det kommer att komma fler planetariska förändringar. Precis som människors hjärtan förändras, så kommer Gaia också att förändras. Och det kommer att bli prövningar och glädje med detta. Det kommer att bli glädje i att veta att förändringarna snart är här. Det kommer att bli glädje i att veta att era profetior är sanna och att ni är på rätt väg. 

Jag, Irinehalla, har kalla händer och ett varmt hjärta, som ni säger på er planet. Jag älskar mänskligheten. Jag älskar Gaia, vilket är anledningen till att jag har hjälpt till med beskydd, balansering och framförallt med förvandling av Hennes turbulens på Sydpolen. Det finns många av oss som tjänar i dessa saker. Mycket mer känsloliv omger er än ni blev tillsagda att tro. Alla saker har medvetenhet i varierande grad. Sylfiderna rensar vinden, och Nymferna renar vattnet och fyller det med glädje och renhet. Elementalerna jämnar marken tillsammans med Gnomerna, Älvorna och Dryaderna. Alla ursprungliga skapelser andas oändlig potential, livskraft och kärlek för sin planetariska Moder. Det har förekommit invasioner, modifieringar och manipulationer. Det är inte dem jag talar om. Det är de som kommer fram i ljuset. 

Det är mycket ljus här. Under de varma månaderna är allt ljust. Vi har varit i den mörka natten men nu har vi kommit in i ljuset, precis som mänskligheten är på väg att inse vilka de är. Var inte rädda för upptäckterna som kommer att förmedlas. Det borde bli en stor lättnad för mänskligheten att veta att de inte är ensamma i Universum, att de inte är de mest avancerade och att de inte har alla svar. Mänskligheten kommer att behöva acceptera det. När man är ödmjuk är man mogen för att lära sig. Det är dags att öppna upp för mer lärande om tidigare sanningar som ni kommer att komma ihåg igen. Det är dags att minnas. 

Kom ihåg att is och mörker handlar om perception. Mörkret kan inte existera i närvaro av ljuset. Jag visar den här isgrottan och hur viktiga batteripaketen till ficklampan är, och hur mörkt det är utan ljus och hur fantastiskt vackert det är när ljuset gnistrar på kristallerna. Det finns underverk i is som är bortom ord. Underverk och skönhet finns i överflöd i mitt rike. Det finns mycket att upptäcka och diskutera bland människor. Ledarna vet redan, det är därför det är så avstängt i världen i karantän.  

I isgrottorna finns det tillfällen då ledaren släcker ljuset så att äventyrarna kan uppleva mörkret. Om de är stilla och trygga är det ett ögonblick av frid, nästan livmoderliknande där man förs in i Skaparens fålla. Det är tomrummets energi ur vilken hela skapelsen springer. Ni är skapande varelser har ni fått höra, och ändå tror jag att ni inte förstår kraften i dessa ord, förkroppsligandet av dessa ord. Ni är gnistor av Skaparen i fysiska kroppar. Som sådana håller ni på att skapa en ny värld. Det mänskliga kollektivet tänder alla ljus och tittar in i alla mörka platser och ser med nya ögon. Bearbetningen av materialet kommer att vara en utmaning för många. Det är inte lätt att inse och acceptera att ni har blivit väldigt lurade så länge. Och ändå är ni räddningsteamet. 

Jag, Irinehalla, talar. Jag håller i energierna för Sydpolen. Min syster håller i energierna för Nordpolen. Det här skapar stabilitet för Gaia. Vi har tjänat på detta vi sedan Lemurien föll. Vi tjänar på vårt eget sätt, precis som ni gör. Jag förvandlar med min närvaro. Jag andas ljus och kärlek in i iskristallerna av is, och vinden, regnet och stormarna är fyllda med Källans ljus. Detta balanserar Gaia och håller Hennes poler mer stabila. De har svajat. Det råder planetarisk instabilitet för närvarande, för Hon genomgår skiftet. Ni vet detta eftersom ni känner det. Solen är onaturligt ljus, precis som den är innan ett massivt utsläpp.  

Barn var i frid. Världen är i en enda röra och kommer att vara så ett tag, men inte för alltid. Det finns alltid hopp. Ni är aldrig ensamma. Valarna som simmar i mina iskalla vatten färdas i grupper. Ni måste hitta ert folk, er grupp. Hitta er grupp som ger ljus till de mörka platserna. Det är dags för markpersonalen att hitta varandra. När ni strålar ert ljus kommer andra att se det och lättare hitta er.  

Det finns många hemligheter som håller på att avslöjas. Det finns jättar, det finns många skepp, det finns civilisationer i er värld som har funnits där längre än ni har. Och det finns bra saker. Det är bra att känna till sanningen, att förstå den, att känna den och att föra fram den. Det är er tid att skapa, att upptäcka de inre djupen i er själva, i ert väsen, och ni kommer att finna en otrolig styrka där i djupet. Jag vet. Jag har sett det. Vi är ett. Vi tjänar alla Gaia och Källan på vårt eget sätt. Klockan tickar, ni har hört det här. Allt är fortfarande sant.  

Jag, Irinehalla, omfamnar er med värmen från tusen hjärtan och blåser en sval mild bris på er rygg, som driver er vidare på er resa. Var i frid. Låt inte andra skriva er berättelse för er. Styr ert eget skepp, stråla ert eget ljus, tala er egen sanning och se en ny värld veckla ut sig. 

Jag är Irinehalla. 

 

 

 

 

Översättning Ulla Krogh 

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *