Luna via Ann Dahlberg, 24 september, 2018

Luna

Tisdag 24 september 2018

Kanal Ann Dahlberg

 

Jag är Mångudinnan och ett av mina många namn är Luna. Jag och Jorden har en speciell dragningskraft till varandra. Vi har en lång historia ihop. I begynnelsen levde jag och Jorden i samförstånd med varandra. Jag var det nattliga medvetandet på Jorden. Jag vakade över nattens aktiviteter både de sovande och de vakna. Vi delade rytm och dragningskraft och allt var i harmoni och balans med varandra. Århundraden gick och det kom små störningar som stjälpte balansen men de var inte värre än att de gick att åtgärda och allt kunde återfå sin balans igen. Många tusen år senare blev störningarna så pass omfattande så de gick bara hjälpligt att reparera. Sprickan som uppstod lockade hit många från när och fjärran som ville pröva sina vingar. De första ville bara Jorden och dess väsen väl men det kom också andra som såg Jordens alla gåvor och ville ha dem för sig själva. Girigheten efter mer gjorde att balansen ruckades alltmer och den kära Jorden började att ta skada. Olika områden på Jorden började att dö ut och försvinna. Det gick så långt att vår kära Jord sände en nödsignal till sin himmelska källa och ett nytt ljus började strila ner på Jorden.

Under den här tiden blev månen ofta hemsökt av olika varelser från rymden och en del av Jordens aktiviteter kontrollerades från månen. En spricka hade uppstått även mellan månen och Jorden. Det är med sorg i hjärtat jag berättar detta men vi har mycket att lära av historien. Det finns mycket som är undanhållit människorna och om den Jord ni lever på. Historieböckerna tar bara upp en bråkdel av hela Jordens historia, resten har försvunnit i glömskan. Det finns en del kända och visa människor på Jorden som skulle kunna berätta mycket mer ,men de har svårt för att göra sin stämma hörd. I det stora nyhetsflöde som omger er, där det mesta inte är så viktigt, drunknar dessa visa männsikors röst och de klassas som att vara mindre viktiga, trots att det i det stora perspektivet är precis tvärtom. Ty människor hör inte längre med sina hjärtan. De låter sitt sinne styra eller överlåter till andra att styra sina liv, trots att det viktigaste liv de har är det liv som de lever i nu. Nyhetsflödet har gjort dem immuna och upptagna i sitt sinne, så de har svårt att höra sitt hjärta. För det krävs stillhet och en längtan att finna sig själv i en värld där de bombarderas av allehanda nyheter av skiftande slag. Hjärnan blir så upptagen med att sondera ut alla intryck, så de har inte längre tid att släppa fram det viktigaste av allt, sitt hjärta och sin intuition. Vi har alla varit där, men nu är det dags att ta ett steg tillbaka och låta intuitionen ta en större plats i vårt liv.

Det magiska finns i intuitionen, det magiska finns också i månen. Månen stod för det tysta, stilla lite magiska i livet. Det som var spännande, det som fyllde våra drömmar med idee´r som vi längtade efter att göra. Vad är det som fyller era drömmar nu? Är det en längtan efter att en stor dröm ska uppfyllas eller är det mardrömmar av rädsla över att något ska hända. Det första hör till hjärtat och intuitionen, det andra hör till sinnet och den värld som ni för tillfället lever i. Jag vill med detta få er att förstå att det är dags nu att ta ett steg tillbaka och vila lite i er själva så att ni på nytt kan få höra ert hjärtas röst. Det är då som era drömmar kan bli magiska och fyllda med framtidstro.

Jag fyller gärna era drömmar med kärlek, hopp och tro på den framtid som är Er.

All kärlek önskar jag Er

Luna

You may also like...